Resan tillbaka efter två korsbandsskador

Här läser ni om min resa tillbaka till ett aktivt liv efter 2 främre korsbandsskador, en meniskskada och kärleken till fotbollen.

Nu kör vi!!

Publicerad 2011-02-08 21:35:41 i Före operationen

Nu är det fullt ös med träningen inför operationen, för jag ska vara så bra tränad som möjligt så att rehabiliteringen går snabbt!

Som jag skrev i tidigare inlägg så blev det ett pass på cykel imorse. Funderade på att köra ett pass direkt efter jobbet, men eftersom att det var gemensam fysträning ikväll så tyckte jag att det räckte med 2 pass idag.

Gick istället ut på en 40 min promenad i det underbart vackra vår/vinter vädret med en stor sol som värmde kinderna.

Kvällen pass blev också på cykel eftersom att knäet inte riktigt är min bästa kompis idag.

Uppvärmning ca5 min
Intervaller 15st x 15 sek - vila 15 sek mellan varje intervall
Aktiv vila 2 min
10st x 10sek - vila 15 sek mellan varje intervall

Detta är jobbigt för hjärta och lungor så man behöver inte vara rädd för att dra på sig mjölksyra eller bli stum i benen. Svetten rann nästan mer denna gången och efter passet så var det otroligt skönt att känna att jag fixar någonting i konditionsväg! Körde sedan mina knäövningar följt av bålstyrka tillsammans med laget och sen stretching.

En riktigt skön dag med mycket träning. Jag hoppas som sagt att det ger resultat.
Imorgon ska jag ta en promenad till gymmet och köra mera benstyrka i maskiner för att försöka klämma ur max!

KRAM på er!

Kommentarer

Postat av: Jenny Öhman

Publicerad 2011-02-09 22:28:28

Hejsan Jempa.

Jag blev så glad när jag hittade din blogg. Jag är i princip i samma situation som dig. Jag har alltid idrottat och sportat mycket, både fotboll och innebandy och nu på senare år även utförsåkning.

För tre år sedan drog jag sönder främre korsbandet i skidbacken, (mitt liv kändes som det tog slut, vilket är löjligt eftersom det finns de som verkligen kämpar för sitt liv) men läkaren rekommenderade rehab och träning och ingen op. Det var fantastiskt tråkigt och omotiverande med pensinärsgympa som jag kallar det, när jag tränar vill jag bli svettig annars känns det inte som träning. Nåja. Jag gjorde som läkaren sa, rehab tränade och var tillbaka i skidbacken och innebandyn året efter. Jag känner igen rädslan som du beskriver, och blir illamående bara jag tänker på smärtan när jag drog av korsbandet. Året efter spelade jag innebandy och åkte skidor som vanligt. Tills det hände igen, vi körde idioten på innebandyn och jag vände med högerbenet hela tiden, men vid ett tillfälle vände jag med vänster och då hoppade knäet ur och tillbaka igen och smärtan var tillbaka med full styrka. Läkaren denna gången sa- jag tror att korsbandet är av eller skadat, nackdelen med att bo i Åre är att det är många säsongsläkare och ingen kontinuerligtet. Åter tillbaka till pensinärsgympa=rehab. Sedan fungerade det i drygt ett år till, till juldan, då åkte jag skidor och vred till knäet igen på en transportstäcka dessutom, jag tänkte nästa hoppa över läkarbesök men ändrade mig och tänkte att nu kanske de snart inser att jag behöver mitt korsband för det aktiva livet jag lever. Jag blev äntligen skickad till MR i östersund. Började samtidigt rehabträna. Efter MR kunde jag till och med börja löpträna men det gjorde ont inne knäet, den första smällen tog lång tid att komma tillbaka från, men nu känns det som att det går bättre och snabbare för varje gång. Kanske börjar jag bli van att ha smärta i knäet, kanske börjar kroppen vänja sig vid knäskadoroch vet vad den ska göra när det händer?

När svaret på mr kom tillbaka ringde läkaren. Korbandet var helt av och förtvinat, så det var en gammal skada. Båda miniskrarna var skadade, men dessutom hade jag en fraktur på underbenet. Inte konstigt att jag hade ont och fick kramper på nätterna. Jag skulle bli skickad på remiss till ortoped kliniken i östersund för att prova ut en skena. Inte ens nu rekommenderade doktorn operation???? Då började jag fundera på om det var för att de försöker spara pengar inom sjukvården? Jag tränade på mer och mer, minst varannan dag, mycket styrka, cykel och löpning. Börjar känna mig ok, är med på ett pass på gymmetoch hoppar ner från en stepbräda, och det händer igen,detta var i torsdags jag vill bara vara hel. Jag orkar inte rehab träna hela livet, jag skulle ju åka skidor i vår, inte stå och grilla hamburgare. Försöker tänka positivt, att mitt psyke måste ju bli starkare av detta, min målmedvetenhet att bli bättre en gång för alla. I morgon åker jag till ortoped specialist och jag tänker kräva op. Hoppas på snabb handläggning, och att jag kan var igång och ok till nästa höst/vinter och då ska jag boka in en skidresa med en tjejkompis så att jag har en målbild att rehabträna mot. Det är liksom ingen mening att bo i Åre om man inte kan åka skidor och ska gå på rehab hela dagarna, då bor jag hellre i spanien eller något annat varmt ställe. Jag tänkte höra om det var okej med dig att jag följer din blogg och lägger något inlägg då och då eftersom vi nästan är isamma tidscykel med operation. Kanske kan jag vid något tillfälle peppa dig med rehab träning.

Hoppas iaf att din op går bra och början på vägen tillbaka. Tänk positivt, du blir en starkare människa, både mentalt, men förmodligen öven fysiskt. //Jenny

Postat av: Jenny Öhman

Publicerad 2011-02-09 22:41:21

Måste ju bara tillägga. Läste att du gillade filmen "I rymden finns inga känslor" det gör jag också, men jag är lite partisk eftersom det är min lillebror som gjort filmen...

Den är underbar och efter att ha sett inspelningarna i somras har jag fått en helt annan förståelse för hur lång tid det tar att göra film.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jempa

3/10 2010 främre korsbandet 16/2 2011 operation 21/6 2011 inre menisken 20/9 2012 operation 10/6 främre korsbandet igen Vid frågor, maila mig på [email protected]

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela