Nu är det inte många timmar kvar
Kvällen har fördrivits på alla möjliga olika sätt, allt för att inte tänka på morgondagen.
Jag har silat blåbärssaft och fyllt i flaskor.
Städat, diskat, vikt in kläder i garderoben, sett på tv, haft snabbesök av pappa, tog en sista joggingtur, duschat, rensat ur tidningar som ska till pappersinsamlingen och säkert en hel del annat också.
Kvällen har ändå varit lång och jag kommer inte att kunna somna på ett bra tag tror jag. Eller jag vet att det är så, tur att jag kan ligga och fördriva lite tid genom att se något program på iPaden.
Tillbaka till joggingturen, den sista på några månader, och det var ingen behaglig upplevelse.
Men jag var bara tvungen att springa en sista gång, att försöka få ett minne av ett knä som inte håller för löpning så att jag kan glädjas för att springa utan smärta senare!
Korta, småhaltande, stapplande steg, ingen högre fart och smärta efter 4 min.
I ungefär 9 min höll jag ut, sen var det över.
Jag hann aldrig bli varm eller svettig.
Men nu vet jag att beslutet för en ny operation är helt rätt.
Det kommer att gå bra, det ska bara gå bra!