Resan tillbaka efter två korsbandsskador

Jag skriver om operationsdagen nu några dagar senare.

Tisdagen den 28/8, som jag längtat efter att denna dag skulle komma.
Fast det var med blandade känslor, jag ville få ett helt knä, men jag ville slippa all rehab och smärta som följer efter en operation.

Jag fick faktiskt ganska många sömntimmar och var inte alls speciellt nervös när jag vaknade.
Jag plockade ihop de sista sakerna som jag ville ha med mig hem till mamma och pappa, duschade en sista gång i descutan och var lite orolig över ett sår som jag hade nere vid fotknölen.

Jag skulle vara på Sportsmedicine kl7.30 och åkte hemifrån vid 7.10 för att plocka upp min storasyster som fick skjutsa mig till kliniken och sen ta hem bilen.

Det var lugnt och stilla ute, inte mycket trafik och vi småpratade lite påväg till Sportsmed.

Jag traskade in till kliniken med kryckorna i ena handen och en ryggsäck med lite smått och gott i.
Fick börja med att fylla i några papper och sen fick jag gå och byta om på en gång.

En "vacker" skjortklänning med knäppning framtill, sockeplast och en morgonrock fick jag klä på mig i ett omklädningsrum där det hängde tavlor på väggarna med fotbollsbilder och en tavla på Barcelona med Messi, Xavi och flera andra storspelare firade efter ett mål. Hur peppad blev man inte då på att kämpa sig tillbaka?!

Sen fick jag sitta och vänta på en stol i ett rum mellan omklädningsrummet och uppvaket innan narkosläkaren kom och hämtade mig.
Fick en säng närmast dörren och sen så kom ortoped Per Liljeholm och pratade med mig.
Han berättade då att han skulle ta hamstringssenorna från mitt vänstra ben och stoppa in som nytt korsband i mitt högra och då blev jag livrädd.
Jag har ju fortfarande stora problem med min högra baksida från första korsbandsoperationen och ville inte alls få två trasiga baksidor. Men han förklarade vidare att han inte ville ta patellar (knäskålssenan) och göra ett nytt korsband av, dels så har man betydligt ondare och kan inte sitta på knä/huk de första månaderna och sen så skulle mitt gamla korsbandsärr och det nya bli alldeles för nära varandra och blodcirkulationen skulle bli väldigt dålig däremellan.
Egentligen så borde min högra baksida vara återställd för längesedan, men har den inte blivit bättre på 1 1/2 år så trodde Per att det inte gick att träna upp den så mycket mer. Jag hoppas att det går, men det kan bli tufft!

Jag litade på Per och han verkade veta vad han pratade om.

Jag fick smärtstillande och en nål i armen av narkossköterskan, fick svara på några frågor, gapa stort och böja bak huvudet.
Per kom tillbaka och ritade på båda mina ben, ett S på mitt vänstra som stod för Sena och en pil på mitt högra som stod för "knä att laga".

Sen var det min tur! Det var dags och jag fick vandra iväg till operationssalen.
Fick en blå mössa på huvudet och sen upp och lägga sig på britsen som var klädd i blått (eller var det grönt) papper.
Vi pratade lite allmänt, fick dropp, elektroder på bröstet som mätte pulsen, lite syrgas och sen något medel som enligt narkosläkaren gjorde så att "hjärtat pickade på", sen en spruta till som gjorde att jag somnade.

Jag var på plats 7.30 och redo för operation 8.30, skönt att det gick så himla snabbt!

Vaknade upp på uppvaket och jag låg och hoppade i sängen pga att jag frös så otroligt mycket. Jag fick dubbla täcken men låg och skakade och hackade tänder. Brrrrr!
Har även ett vagt minne av att någon ställer en fråga till mig om hur ont jag har på en skala på 1-10 där 10 känns som att man blivit överkörd av ett tåg.
8, sluddrar jag fram.

Har även en känsla av att jag kände efter på mitt högra ben om jag hade ett "monster" där, en ortos menar jag såklart.
Hade de sytt ihop min menisk så hade jag varit tvungen att ha ortos i 6 veckor med begränsad möjlighet att böja och sträcka, men jag slapp den tack o lov!

Fick 2 sprutor med smärtstillande i armen då jag hade så otroligt ont i vänster baksida och en molande värk i hela högra benet.
Somnade om och vaknade efter ett bra tag, vet inte alls hur länge det tog.

Per kom in och pratade lite med mig (varför kommer de och pratar med en när man fortfarande är drogad och inte minns speciellt mycket?) och förklarade att han var mycket nöjd över operationen och att allting gick enligt planen. Han putsade till mina menisker lite och gjorde ett 10mm tjockt korsband, i vanliga fall brukar man göra ca 7 mm tjocka, så mitt skulle vara dubbelt så starkt som ett vanligt enligt honom.
Hela operationen hade tagit ca 1 1/2 timme och det enda som hade strulat lite var när man skulle ta ut en gammal skruv, den gick inte att skruva ut då den bara snurrade runt, runt. Så han var tvungen att borra sönder den istället.
Pratade en sväng med narkossköterskan och han sa att allting gått bra och att jag började få tillbaka lite färg i ansiktet, tydligen så hade jag varit ganska så blek när jag vaknade upp första gången.

Fick en coca-cola och då kände jag av att jag hade ont i halsen, det är väl från sövningen då de för ner en slang där.
Smärtan tog fart igen och då fick jag en långtidsverkande morfintablett istället och jag klarade av att sitta upp en stund.

Det serverades mackor och yoghurt till fika, sen gick jag på toa och sen fick jag gå och byta om.
Hur ska man på smidigaste sätt ta på sig ett par mjukisbrallor när man har två otroligt onda ben som knappt går att böja på?
Jag fick på mig de iallafall och fråga mig inte hur!

Påklädd och redo för hemfärd så kryckar jag ut till väntrummet, sitter och väntar på att mamma ska komma och hämta mig och på att Per ska komma och prata med mig en sista gång.
Mamma kommer och vi får sitta och vänta ytterligare en stund tills Per kommer med bilder som visar hur det såg ut i mitt knä, hur det gamla korsbandet såg ut och hur uttänjt det verkligen var.
Fick även bilder på hur det nya korsbandet såg ut och vad de satte fast det med i lårbenet.
Väldigt fascinerande, men ganska "snuskiga" bilder som min lillasyster sa.

Sen var det bara att ta sig ut till bilen, möxa in båda benen och försöka att sitta någorlunda bekvämt.
I varje sväng, rondell eller filbyte så gjorde det så otroligt ont i både baksida lår och i hela knäet. Usch och fy. Försökte att hålla fast benen för att de inte skulle flytta sig så mycket, men det gick dåligt! Bara att försöka härda ut!

Min mamma är härlig på många sätt och vis, men ibland så tänker hon inte riktigt till. Hon skulle "bara" stanna av och handla påväg hem, vilket resulterade i att jag fick sitta i bilen med fantastiska smärtor i ca 30 min. Jag var inte överlycklig över det stoppet kan jag lova.
När vi närmade oss hemma så kör hon förbi vår infart och jag bara "men vart ska du nu?!?!".
"Jag glömde köpa aftonbladet till mormor, så ska bara in på Statoil en snabbis!".
Hon var inte populär då och det fick hon höra....

Istället för en bilresa på 30 min hem från Sportsmedicine så tog hela hemfärden drygt en timme. Inte skönt att sitta med benen ner i en trång bil så länge, skyndade mig in och slängde mig i sängen och sov någon timme.

Kvällen flöt på utan några större överraskningar.
Sov, såg på tv, åt mina piller och fick snabbesök av mormor.

Ja, jag har haft bättre dagar i mitt liv, men ändå så var detta en dag att hylla, en dag där jag förhoppningsvis fick ett funktionsdugligt knä igen!

Varmt Välkommen korsband nr 2!

Dagen bjöd på en väldigt trevlig överraskning trots att jag inte alls hade ork eller kände för det.

Jag låg och sov igen några av nattens missade sömntimmar när hunden började skälla och det knackade på dörren.

Det var min mormors syster (även min fd dagmamma) som kom med ett kakfat fyllt med hembakta bullar och kakor. Söt som hon är hade hon även med sig saft och ett glas, det enda jag behövde stå för var vatten och sällskap.
Hon var här i ungefär en timme och det var otroligt trevligt!

Det måste vara bland de finaste människorna på denna jord, vill ingen någonting illa, är alltid glad, snäll och världens bästa!
Hon är som en extra mormor till mig och mina systrar.
Det går bara inte att tycka illa om henne!

Jag blev otroligt trött efter besöket och gick och la mig i soffan för att vila lite.
Hann nästan precis somna då mormor och morfar kom indundrandes.
De hade varit till stan och handlat och även köpt med sig krämbullar till fika.
Men jag hade just fikat och var inte nå mer sällskapssugen så de fick fika själva.

När de just hade åkt hem så ringde telefonen och det var kvinnan som jag var ledsagare åt tidigare.
Hon undrade hur jag mådde och ville komma och hälsa på, men då sa jag precis som det var att jag hade ont, inte orkade och inte ville ha mer besök idag.
Det förstod hon såklart och skulle komma och hälsa på en annan dag istället.

Har mest rört mig mellan sängen, soffan i vardagsrummet och soffan i uterummet.

Tränar på för fullt och tycker att det känns bättre och bättre.
Kan utföra övningarna på ett bättre sätt och inte med lika stor smärta.

Har duschat och känner mig som en ny människa, ren och fräsch!
Man blir inte så mysig när man mest ligger ner, håret var skitigare än skitigast.

Än så länge har dagen varit mer åt det positiva hållet och det håller förhoppningsvis i sig framöver också!

Sov så otroligt dåligt i natt.
Mycket sämre än natten just efter operationen.

Vaknade till och från några gånger pga smärta och mellan 2-5 så sov jag ingenting alls.
Låg och såg på tv och försökte att hitta en ställning som kändes hyfsat okej, men det gick dåligt.
Tog det smärtstillande som jag får ta och då klingade smärtan av och jag sov till halv 10 imorse då mormor kom och väckte mig.

Fick direktiv av sjukgymnasten att man bara får sova med benet på en kudde under första natten, men jag var illa tvungen att ha det lite böjt och i högläge. Annars så hade jag nog inte klarat av natten.

Har kört igenom träningen en gång och det känns som att sträckningen blir bättre, att hitta igen och spänna lårmuskeln är otroligt svårt. Lyckas få en liten, mikrosekunds spänning innan låret slappnar av igen.
Bara att öva och öva lite mera!

Dagen bjuder nog inte på några större överraskningar och det är nog lika bra det!

Smärta är otroligt svårt att hantera på ett bra sätt.

Jag har haft väldigt ont sedan middagstid och det är hela 1 timme kvar innan jag får ta nästa dos med smärtstillande.

Jag har betydligt ondare efter denna operation om jag jämför med den första.
Vet inte alls hur jag ska sitta/ligga för att det ska göra minst ont.
Smärtan är nästan lika stor som när jag vaknade upp igår. Men snart hoppas jag att det går över.

Börjar få ont lite överallt i kroppen bl.a. ljumskar och höftböjare.
Min kropp är inte gjord för att ligga.

Har genomfört ett till träningspass och det är väl ingen framgång i övningarna än så länge, men det ska jag nog inte förvänta mig heller.

Ett till träningspass ska knäna få känna på innan kvällen är slut.

Har försökt att ladda upp en bild på svullnaden, men jag lyckades inte ikväll. Så ni får hålla tillgodo med den vackra stödstrumpsbilden.

Sjukgymnastbesöket gick ganska bra.
Är otroligt svullen och mitt högra knä liknar mest en 4as fotboll.
Det finns inga som helst konturer där man kan urskilja knäskålen eller andra delar.

Jag fick byta plåster på 3 av operationssåren då det blött igenom helt och hållet.
Jag spanade in såren lite grann och de två längre såren är ihopsatta med agraffer och titthålen är förslutna med ett styng.

Fick ett träningsprogram av sjukgymnasten för både första och andra veckan av rehaben.
3-6 gånger om dagen ska detta program göras och jag har redan plågat mig igenom det en gång.

Tänk att såna simpla saker som att böja/sträcka benet, spänna lårmuskeln och att lyfta benet rakt upp kan vara så svårt.
De två första går om jag kämpar riktigt hårt, men den sista fixar jag inte alls och tårarna är nära pga smärtan.
Men så fort svullnaden lägger sig lite grann så borde alla övningar bli mycket lättare.

Lägger ut en bild senare ikväll på svullnaden och mina vackra håriga ben!

Natten har inte varit speciellt behaglig.

Att sova med två ben som värker konstant och som gör ännu ondare då man vänder på sig är inte trevligt.

Jag har sovit 1-2 timmar i omgångar och sen varit vaken i någon timme.
Har försökt att variera min sovställning från liggandes på rygg till halvsittandes och liggandes på sidan.

Min kropp är inte van att vara i liggande ställning flera timmar i sträck dag och natt, så börjar få krämpor lite överallt.
Men snart är jag förhoppningsvis inte lika sängbunden.

Nu ska jag försöka att äta lite frukost och sen dra iväg till sjukgymnasten!

Nu tror jag att lokalbedövningen börjar klinga av.
Fått mer ont även fast jag tagit de värktabletter jag ska ta.
Letade fram mitt isbandage som jag fick vid förra korsbandsoperationen och kör med det och högläge.

Det har slitit till rejält i vänster baksida några gånger, känns som att någon slår en med ett baseballträ. Det stramar även lite i operationssnittet där man plockade ut hamstringsenorna.

Jag är otroligt öm vid hålet på ovansidan knäet där man drog ut verktyget som korsbandet fästes med.
Känner av knävecket och på insidan av knäet.

Ja, öm lite överallt och snart ska jag försöka sova några timmar för att vara hyfsat pigg till återbesöket på Sportsmedicine kl10.
Då får jag träffa sjukgymnasten och rehabiliteringen kan starta på allvar! :)

Jag minns faktiskt inte att jag skrev inlägget som jag publicerade direkt när jag vaknat efter operationen.
Men jag skrev ju ganska vettigt och bra med tanke på att jag var nerdrogad.

Jag ligger nu hemma hos mamma och pappa och har mest sovit sen jag kom hem.
Mormor har varit här en sväng och hälsat på.

Smärtan är överkomlig, det stramar i baksida lår där de tog senorna från, det smärtar i lårbenet där de skruvade fast det nya korsbandet och det är även en molande smärta i knäet.
Men som sagt, det är hanterbart!

Jag tror att jag återkommer med hela operationsberättelsen i ett senare inlägg, känns som att jag inte orkar skriva om det nu!

Det är lite svårt, lurigt och konstigt att veta hur jag ska ta mig framåt eller hur jag ska göra när jag ska ta mig från sittande till stående.
De plockade 2 hamstringssenor från mitt hela (vänstra) ben för att göra ett nytt korsband till mitt träben (höger).
Jag trodde ju att de skulle ta knäskålssenan från mitt träben och göra ett nytt korsband av.
Men då skulle mitt gamla korsbandsärr och mitt nya ärr bli så nära varandra att blodcirkulationen där emellan skulle bli alldeles för dålig, så därför blev det hamstringssenan igen.

Så nu vet jag inte vilket ben jag ska vara rädd om, vilket ben som jag ska lägga den mesta av tyngden på och vilket ben jag ska använda för att kliva upp.
Armarna får iallafall jobba och jag måste verkligen ta stöd på saker för att ta mig upp, vilka biceps och triceps jag kommer att få!

Jag har tagit ett eller två stapplande steg utan kryckorna, men det gick inte speciellt bra eller stabilt! Så kryckorna är mina bästa kompisar just nu.

Jag mår bra och har ett nytt korsband.
Kram på er och tack för alla lycka till och hurrarop!

Nu så har jag ett nytt 10mm tjockt korsband i mitt högra knä, i vanliga fall så har man ca 7 mm men ortopeden ville att detta skulle bli extra starkt denna gång!

Det blev inte som jag trodde med att han skulle ta knäskålssenan.
Han plockade hamstringssenan från mitt vänstra ben, så nu har jag två onda knän klädda med stödstrumpor.
Vackert!!!

Men allting har visst gått bra och jag väntar bara på att gå på toa och sen så får jag äntligen fara hem! :)

Jag lever och mitt nya korsband sitter där det ska!

Har sovit bättre än förväntat och nu ska jag bara duscha en sista gång i descutanlösningen, packa ihop det sista och sen åka iväg och hämta storasyster som får skjutsa mig till Sportsmedicine.

Det är ju äntligen dags för mig, äntligen ska jag få mitt träben fixat en tredje gång.
Detta ska vara den sista gången som jag ligger under kniven med mitt högra knä. Nu får det helt enkelt vara nog med skador!

Jag tackar hundra gånger om för alla fina kommentarer och lycka till hälsningar. Blir rörd av många kommentarer, ni är ju bara så fina!

Nä, sista rycket här hemma innan jag åker iväg.

Återkommer med ett inlägg när jag är färdigopererad och mår så pass bra att jag kan skriva.

Det kommer att gå bra det här, det måste det göra!

Kvällen har fördrivits på alla möjliga olika sätt, allt för att inte tänka på morgondagen.

Jag har silat blåbärssaft och fyllt i flaskor.
Städat, diskat, vikt in kläder i garderoben, sett på tv, haft snabbesök av pappa, tog en sista joggingtur, duschat, rensat ur tidningar som ska till pappersinsamlingen och säkert en hel del annat också.

Kvällen har ändå varit lång och jag kommer inte att kunna somna på ett bra tag tror jag. Eller jag vet att det är så, tur att jag kan ligga och fördriva lite tid genom att se något program på iPaden.


Tillbaka till joggingturen, den sista på några månader, och det var ingen behaglig upplevelse.
Men jag var bara tvungen att springa en sista gång, att försöka få ett minne av ett knä som inte håller för löpning så att jag kan glädjas för att springa utan smärta senare!
Korta, småhaltande, stapplande steg, ingen högre fart och smärta efter 4 min.
I ungefär 9 min höll jag ut, sen var det över.
Jag hann aldrig bli varm eller svettig.
Men nu vet jag att beslutet för en ny operation är helt rätt.

Det kommer att gå bra, det ska bara gå bra!

Nu är det bara imorgon måndag kvar som halvtrasig människa, sen på tisdag är jag förhoppningsvis ihoplappad och ganska så hel.
Det enda som saknas då är rehabiliteringen.

Jag är laddad, men börjar såklart bli mer och mer nervös.
Förra gången var jag nervös för jag visste inte då vad som skulle hända, hur det skulle kännas, hur ont jag skulle ha och hur dåligt jag skulle må i flera veckor efteråt.

Nu vet jag hur det känns och jag vet vilka jobbiga veckor jag har framför mig. Jag vet hur stor smärtan kommer att vara både fysiskt och psykiskt kommer det säkert att vara 10 gånger tyngre.
Men jag är då på rätt sida denna knäskada, jag närmar mig ett vettigt liv med ett fungerande knä.
Jag närmar mig ett liv med att klara av vardagen utan att behöva stå över så mycket saker som jag tycker är så roligt.

Har njutit under dagen över att göra saker som jag inte kommer att klara av ett bra tag framöver.
Springa runt i skogen och plocka blåbär.
Är lite ledsen över att jag kommer att missa lingonsäsongen, det brukar vara de jag plockar mest av.
Har tagit en sista cykelrunda ikväll.
Ska ta en sista joggingtur imorgon efter jobbet och bara minnas hur skönt det är att kunna springa, men det starkaste minnet av den löpturen ska ändå vara känslan och smärtan att springa med ett träben.
Jag kommer att njuta när jag kan springa utan smärta igen, tänk vad skönt det kommer att vara!

Denna rehabiliteringstid kommer att ta mycket längre tid, och det är jag även inställd på.
Vid en ny rekonstruktion av korsbandet så måste man vara mycket försiktigare och allting får inte gå lika snabbt fram.
Sen har jag en magkänsla som säger att meniskerna kommer att fixas till då det känns att någonting är fel med de och då det även syntes på MR att jag har en spricka i den yttre.
Sys den ihop så blir det troligtvis 6 veckor med ortos, men jag ser hellre att de lagar allt på en gång och sen får allt ta den tid det tar.
Jag var sanslöst snabb förra operationen och allting gick ju så otroligt bra. Min sjukgymnast hade aldrig träffat någon som rehabiliterat sig så snabbt som jag gjorde.
Efter 4 dagar kastade jag kryckorna och efter 6 1/2 vecka sprang jag. Jag var åter i fotbollsträning efter knappa 4 månader. Det gick bra helt enkelt, men jag får inte jämföra den gången med den rehab som komma skall.
Detta är ett nytt kapitel som kommer och framförallt får ta tid att slutföras.

Detta är min andra korsbandsoperation.

Var på apoteket på lunchen idag och inhandlade diverse knarkliknande tabletter.
Alvedon, någonting starkare, någonting mot blodpropp och sen den där otroooligt mjukgörande Descutan som man ska duscha i två gånger.

Så de förberedelserna är gjorda.

Sen har jag laddat ner några podavsnitt med Christer och Morgonpasset i P3, tror att de kan förgylla mina dagar!

Har ni tips på någonting bra att lyssna på, ge mig tips!
Sommarpratare? Dokumentärer? Radioprogram?
Allt är av intresse!

Kanske måste inhandla någon bra pocketbok att plöja igenom.
Tar emot tips där också!

Jag ser till att vara bra förberedd rent fysiskt och sen även förberedd med underhållning och tidsfördriv.

Minuter känns som timmar.
Timmarna känns som dagar.
Dagarna känns som veckor.
Veckorna känns som år.

Varför kan det inte bara bli tisdag 28/8 7.30 NU?!

Oj vad jag drömt konstigt inatt.

Drömde om att korsbandsoperationen skedde i natt och att jag var halvvaken medan de opererade, jag kände och hörde hur de höll på i mitt knä.
De opererade med mitt knä böjt i 90grader och opererade även den inre menisken på mitt vänstra ben, den var visst trasig utan att jag ens visste om det. Fick flera långa jättetunna ärr på det knäet, vet inte alls vad de fixade i det knäet.

Jag fick 2 stycken rejäla ärr, ett mitt på knäet (och så kommer det troligtvis att se ut) sen ett stort och brett på utsidan av knäet. De såg inte vackra ut, vattniga och variga. Jag fick även se en bild på hur det gamla korsbandet hade sett ut och det hängde nästan bara fast i en enda liten tråd.
Jag gick en hel del på benet, haltandes såklart men kände mig ganska pigg bara någon timme efter op.

Jag var ute och vandrade, måste ha varit på ett varuhus eller liknande för det var flera hissar som inte alls gick som man ville, det var lite av ett lotteri att se vart man hamnade.
Tillslut så blev jag så less på de där hissarna att jag promenerade nerför en jättebrant backe istället.

Jag gick och gick och gick, hittade inte hem så då ringde jag efter skjuts.

Skulle såklart uppdatera Facebook med en status uppdatering om att det var tredje gången gillt, men då hade 114 st redan skrivit i min logg och det var allt från lycka till med foten, hoppas förkylningen blir bättre och andra som berättade om sin rehab.

Ja ni, en konstig dröm där vissa delar snart blir sanna.

Bara 7 dagar kvar nu!!!!

Har varit ute på en sista runda på cykelorienteringen och plockat de 7 kontroller som jag hade kvar.

Det blev drygt 1,4 mil på 55min.
Försökte att hålla så bra fart som möjligt, men när man cyklar mitt inne i stan så är det väldigt svårt att trampa på.

Hösten kom till Umeå natten mellan lördag och söndag.
Nu är det riktig höstkyla och jag invigde underställströjan för den här säsongen.
Hade behövt mina vintertights också för det blev lite väl kallt om benen.
Fingervantarna är framplockade, så jag börjar vara redo för snön.

Det känns att det var kallt när jag cyklade. Stel i knäet och en molande värk.
Men det kan jag leva med en stund till, imorgon är det bara en vecka kvar till operation och då börjar nedräkningen på riktigt!

Cykeln är inte bortställd ännu som kanske rubriken antydde, det är bara orienteringsbiten som är avklarad!
Blir cykel till jobbet imorgon igen.
Gäller ju som att passa på att cykla så mycket som möjligt medan jag kan!

Ikväll har bloggen verkligen gjort rätt för sitt namn, jempaspyssel heter ju min sida och från första början så var det tänkt att jag skulle blogga om pyssel och idéer.
Men när korsbandsskadan dök upp, så blev det en skade-/rehabblogg.

Nu ska jag istället dela med mig av lite pyssel som jag hunnit med på kvällssidan.
Tvättat, dammsugat, gjort 2 olika sorters blåbärsdricka, mätt gardiner och tillsist klätt in en ful och tråkig skokartong i snyggt, blå/vitt mönstrat papper.
Allt sammans på bara några timmar.

Bilder på allt får ni i ett annat inlägg då blogg.se appen inte vill vara med.

Jobb imorgon, sista hela veckan innan sjukskrivning.
Lång sjukskrivning dessutom. Undrar hur jag ska klara detta?!

Godnatt och bilder kommer imorgon!

Kvällens projekt består i att göra egen blåbärsdricka och jag har nu gjort en flaska efter att ha följt ett recept men har gjort om det lite efter eget huvud.

Nedan kommer receptet som då är en blandning av ett riktigt recept och lite omgjort av mig själv.

Jempas blåbärsdricka (oprövad)

3dl blåbär
1 1/2dl socker
1tsk citronsyra
Vatten

Använd en 1l flaska med patentkork.
Häll i blåbär, socker och citronsyran i flaskan, fyll på med vatten tills flaskan är full.
Lämna ca 1cm med luft i flaskan för att kunna skaka om.
Skaka flaskan/vänd några gånger och ställ sedan svalt i ca14 dagar.
Öppna korken några gånger så att inte flaskan sprängs.
Sila av drickan och njut!


Jag har även tidigare i sommar gjort svartvinbärsbladssaft.
Supergott och otroligt enkelt!
Kommer att dela med mig av det receptet en annan dag.

Vet inte riktigt vad det varit med mig idag, har varit trött, riktigt trött och sliten.
Kanske blev det för mycket i helgen och jag fick aldrig tid att vila upp mig riktigt.

När jag kom hem från jobbet så var jag rejält trött, det har varit så mycket idag och efter middagen då jag kunde slappna av en stund så kraschade jag i soffan.

Somnade vid 19 och vaknade knappt två timmar senare.
Cykelturen blev med andra ord inte av.

Nu ska jag försöka att gå och lägga mig på riktigt för kvällen och sova igen lite missad sömn.
Kommer säkert inte att sova till halv 7 imorgon bitti, men jag blir inte göralös om jag vaknar för tidigt.
Har ett diskberg som måste tas omhand.

Godnatt och bättre träningslycka imorgon!

Då har också denna dagen gått.
Det blev många timmar på Boda Borg, äventyrshus med otroligt många utmaningar av olika slag.

Klättra, krypa, kräla, tänka, kasta, pussla, räkna och många andra sätt behövde användas för att klara av banorna.

Totalt så klarade vi 10 banor, vet inte riktigt hur många det var, men över 20 st tror jag iallafall.
Jag är ändå ganska nöjd med den poängskörden.

Jag har inte gjort någonting ogenomtänkt idag, huvudet har alltid fått tänka efter innan jag kastat mig in i något rum eller offrat kroppen i någon klängande uppgift.
Har inte känt av knäet speciellt många gånger under dagen och bilresan gick ganska bra.

Nu däremot så har det svällt, gör lite ont och pirrningarna i foten har kommit tillbaka.
Foten i högläge, en diklofenak och lite sömn på det här så borde det vara bra imorgon igen!

Helgen har varit fantastiskt trevlig.
Fullt ös dagarna i ända med min underbara familj, synd bara att inte storasyster kunde följa med, då hade det varit full pott!!

Dagen har varit full av aktiviteter från morgon till kväll.

När familjen liks kommer på att vi ska göra någonting eller åka iväg någonstans så ska det hinnas med att se/göra allt och lite till.

Vi var framme vid 12 tiden i Sundsvall och då besökte vi Himlabadet.
Jag kan varmt rekommendera deras spaavdelning. Det fanns flera olika bubbelpooler, bastu av olika slag, duschar, ett isbad mm.

Vi hann vara med på två bastusittningar där det var en person som hällde på vatten där det var olika eteriska oljor i.
Första sittningen var det svartpeppar/ och i den andra var det stjärnanis/citron.
Med hjälp av en handduk så virvlade personen runt ångorna och det var otroligt värmande, avslappnande och skönt.

Vi hann också med att åka alla möjliga olika rutschbanor, simma några längder, bubbla och fika innan vi var nöjda och åkte vidare till Birsta och IKEA.

På Birsta handlade jag två par jeans och två långärmade tröjor på Cubus och sen en jeansskjorta på Carlings.
Lite shopping på IKEA blev det också, några flaskor att ha saft i, en karaff, gardintyg och såklart några chokladkakor för 5:-/st.

Jag hade tänkt mig en lugn slapparkväll
på hotellet, men de hade ju ett gym som jag bara var tvungen att testa.
Ett dopp i hotellpoolen, bastu och dusch på det så var man som en ny människa.

Nu har vi spelat kort och ätit lite gotta!
Laddar inför Boda, men kommer att ta det väldigt lugnt för att inte få några sår på knäet. Har inte alls tid med något sånt nu!
Godnatt

Ett snabbt stopp på i Härnösand och nu rullar vi igen med sikte på Himlabadet.

Bad + IKEA verkar vara dagens planer, middag och sen kanske man ska testa hotellets gym och bad.

Hotellfrukost som bästa uppladdningen inför Boda Borg imorgon!

Helgen kommer att bli fantastisk

Plockade lite blåbär igår när jag var hemma i Vännfors och hälsade på mamma och pappa. På det stället som jag var och plockade på fanns det riktigt gott om bär. De är inte riktigt genommogna ännu, så det blev bara några påsar. Ska koka gröt på de någon dag och sen kanske baka blåbärsbullar. Vi får se vad de kommer att användas till!

Har haft en riktig mysmorgon. Ring så spelar vi och melodikrysset. Målning av naglar och plock/färg av ögonbryn. Yoghurt med hjortron och jordgubbar, macka med färskost och egenodlad ruccola, perfekt kokt ägg. Ingen stress överhuvudtaget och nu strosar jag omkring på affärer i regnet.

Sitter och laddar inför kvartsfinalen mellan Sverige - Frankrike.

Tror att vi får se en spännande, tuff och välspelad match.
Det gäller att Schelin och C/O taggar till, springer sönder fransyskorna och gör ett mål!

Jag imponerades av Frankrike den lilla stund jag sett de spela.
Lilla rappa, tekniska Necib, stora starka Bompastor och sen den långa backen med frisyr som påminner om Simpsons Marges hårsvall är viktiga spelare för Frankrike och de måste vi hålla koll på.

Håller tummarna för vinst och en semifinalplats där vi får ta oss an vinnaren av matchen Japan - Brasilien.

Jag jobbar medan matchen spelas, men har man två dataskärmar så måste man ju utnyttja de på bästa sätt.
På ena skärmen utförs det arbete och på den andra visas fotboll. Det gäller att vara effektiv!

Även fast jag kanske hade på känn att jag inte skulle få något svar ang försäkringen och operationstid idag, så har jag hoppats in i det sista att få veta någonting. Bara ett svar att "Vi har tagit emot ditt ärende" eller någonting liknande hade jag hoppats på. Men min mailkorg har varit stilla och tom. Imorgon får jag hoppas igen och sitta på nålar hela dagen. Skulle vara otroligt skönt att bara få veta någonting. Hade tänkt mig ett besök på gymmet ikväll, men jag känner att både kropp och huvud behöver en lugn kväll. Det blir godis och tv-mys med en fin vän istället.