Operationsdagen
Vaknade runt 6 för att senare somna om lite grann och klev upp kl8. Jag hade tid på Läkarhuset Norr på Umedalen kl9.30 så innan det skulle jag duscha med descutan, en bakteriedödande tvål, packa mina saker som jag skulle ha med mig från lägenheten och hem till mamma och pappa.
Väl framme på Läkarhuset Norr så får jag sitta och vänta en stund tills klockan är 9.40, då blir jag invisad till ett rum med 3 sängar och draperier mellan som de drog för. Jag hann se att Elle (min lagkamrat) hade fått sängen till höger om mig, fast hennes säng var borta) Jag fick ta på mig en skjorta med öppen rygg och sen en morgonrock. Sängarna var riktigt sköna så jag fick ligga och vänta en stund under täcket, men det fanns tv rakt ovanför sängen så det var inte tokigt! Det kom en sköterska som satte nål i mitt vänstra armveck och jag gissar att jag fick någonting lugnande där också. Låg och väntade och väntade och väntade och väntade... Tillslut så kom ortopeden efter säkert 1 timme och berättade vad de skulle göra, vart de skulle ta senorna och lägga snitten. Han ritade så fint på mitt högra knä och sen tog han fram en sjukt stor spruta med en sjukt stor nål för att ge mig lokalbedövning i knäet. Om man ger lokalbedövning innan så behöver man inte få lika stark narkos och det blöder mycket mindre. På 3 ställen sprutade han in bedövningen och det kändes kan jag säga, det sprängde och gjorde ont!
När klockan var runt halv 12 så kom narkosläkaren och berättade om vad han skulle göra. Han ställde lite frågor och jag svarade på dem, bland annat undrade han om jag var frisk och jag svarade; jag är iallafall fysiskt frisk, men psykisk vet jag inte. Så jag måste ha fått någonting lugnande innan, för sådär brukar inte riktigt jag hålla på när jag träffar läkare! Samtidigt blev Elle inrullad från sin operation och hon var ganska så borta och svamlade otroligt mycket. Det var nästan lite obehagligt att se hur hon var efter det att narkosen börjat släppa! Jag fick några tabletter som jag skulle svälja, vet inte riktigt vad det var. Fick sen ligga och vänta en stund till och tillslut när klockan var 12 så kom narkosläkaren och hämtade mig. Jag fick gå och lägga mig i ett annat rum på en ny säng täckt med gröna lakan. Fick en såndär snygg grön mössa på mig också. De mätte blodtrycket och sen kommer jag ihåg att de skulle spruta in någon sockerlösning (tror jag) eftersom att det var så längesedan jag hade ätit. Hela rummet började snurra och sen minns jag ingenting mer.
Vaknade upp av att jag var tillbaka i min sköna säng i uppvakningssalen med en filt virad runt huvudet, jag frös och hade ont. Hade även ett isbandage runt knäet och det lindrade smärtan väldigt mycket. Bad att få någonting under knäet eftersom att det inte var skönt att ha det rakt, det blev mycket skönare när jag fick böja lite på det! Somnade om igen och sen kom sköterskorna med fika, 2 mackor och en coca cola, gud vad gott det var! Låg visst även och svamlade lite med Elle innan hon fick åka hem. Jag mådde inte ett dugg illa efter operationen och det var skönt! Ortopeden kom in och pratade med mig och sa att det "bara" var korsbandet som behövde åtgärdas och att mensikerna såg bra ut. Det skulle kunna finnas lite brosk i knäet om man skulle göra en magnetröntgen, men det var inte heller någonting som behövde åtgärdas. Så det var ju skönt! Var så sjukt kissnödig så jag fick hjälp av en sköterska att komma ur sängen. Satte mig på sängkanten och allting snurrade, var tvungen att sitta några minuter på sängkanten innan jag reste mig upp och greppade kryckorna, då började det snurra igen så jag var tvungen att stå still ett tag innan jag kunde gå mot toaletten. Det gjorde så sjukt ont i baksida lår att jag var tvungen att sitta längst fram på ringen för jag kunde inte sitta på mitt lår. Men men...
Fick klä på mig och göra mig iordning för hemresa. Fy fan vad ont det gjorde i baksida lår. Det känns ungefär som att man sträckt sönder allting som finns i baksida lår och jag är öm från knäet upp till rumpan. Hur fasen ska dessa senor hitta tillbaka och växa ihop igen?! En sköterska kom även och gav mig en av mina 10 sprutor mot blodpropp i magen. Dessa ska jag ta själv på kvällen och det tror jag ska gå bra även fast jag inte tycker om sprutor.
Mamma, pappa och lillasyster kom och hämtade mig och sen var det bara att ta sig ut till bilen och få åka hem. Fick med mig nya ispåsar som jag kan byta och ha i frysen. Detta isbandage är min bästa vän just nu, det lindrar smärtan och svullnaden!
Är iallafall hemma nu och mår ganska så bra! Ligger mest i soffan och kollar på tv eller halvsover. Mormor och morfar har varit hit med lite godis och sen har vi spelat kort, tyvärr vann jag inte!
Jag lever, mår bra och har ett nytt korsband! :)
KRAM
Väl framme på Läkarhuset Norr så får jag sitta och vänta en stund tills klockan är 9.40, då blir jag invisad till ett rum med 3 sängar och draperier mellan som de drog för. Jag hann se att Elle (min lagkamrat) hade fått sängen till höger om mig, fast hennes säng var borta) Jag fick ta på mig en skjorta med öppen rygg och sen en morgonrock. Sängarna var riktigt sköna så jag fick ligga och vänta en stund under täcket, men det fanns tv rakt ovanför sängen så det var inte tokigt! Det kom en sköterska som satte nål i mitt vänstra armveck och jag gissar att jag fick någonting lugnande där också. Låg och väntade och väntade och väntade och väntade... Tillslut så kom ortopeden efter säkert 1 timme och berättade vad de skulle göra, vart de skulle ta senorna och lägga snitten. Han ritade så fint på mitt högra knä och sen tog han fram en sjukt stor spruta med en sjukt stor nål för att ge mig lokalbedövning i knäet. Om man ger lokalbedövning innan så behöver man inte få lika stark narkos och det blöder mycket mindre. På 3 ställen sprutade han in bedövningen och det kändes kan jag säga, det sprängde och gjorde ont!
När klockan var runt halv 12 så kom narkosläkaren och berättade om vad han skulle göra. Han ställde lite frågor och jag svarade på dem, bland annat undrade han om jag var frisk och jag svarade; jag är iallafall fysiskt frisk, men psykisk vet jag inte. Så jag måste ha fått någonting lugnande innan, för sådär brukar inte riktigt jag hålla på när jag träffar läkare! Samtidigt blev Elle inrullad från sin operation och hon var ganska så borta och svamlade otroligt mycket. Det var nästan lite obehagligt att se hur hon var efter det att narkosen börjat släppa! Jag fick några tabletter som jag skulle svälja, vet inte riktigt vad det var. Fick sen ligga och vänta en stund till och tillslut när klockan var 12 så kom narkosläkaren och hämtade mig. Jag fick gå och lägga mig i ett annat rum på en ny säng täckt med gröna lakan. Fick en såndär snygg grön mössa på mig också. De mätte blodtrycket och sen kommer jag ihåg att de skulle spruta in någon sockerlösning (tror jag) eftersom att det var så längesedan jag hade ätit. Hela rummet började snurra och sen minns jag ingenting mer.
Vaknade upp av att jag var tillbaka i min sköna säng i uppvakningssalen med en filt virad runt huvudet, jag frös och hade ont. Hade även ett isbandage runt knäet och det lindrade smärtan väldigt mycket. Bad att få någonting under knäet eftersom att det inte var skönt att ha det rakt, det blev mycket skönare när jag fick böja lite på det! Somnade om igen och sen kom sköterskorna med fika, 2 mackor och en coca cola, gud vad gott det var! Låg visst även och svamlade lite med Elle innan hon fick åka hem. Jag mådde inte ett dugg illa efter operationen och det var skönt! Ortopeden kom in och pratade med mig och sa att det "bara" var korsbandet som behövde åtgärdas och att mensikerna såg bra ut. Det skulle kunna finnas lite brosk i knäet om man skulle göra en magnetröntgen, men det var inte heller någonting som behövde åtgärdas. Så det var ju skönt! Var så sjukt kissnödig så jag fick hjälp av en sköterska att komma ur sängen. Satte mig på sängkanten och allting snurrade, var tvungen att sitta några minuter på sängkanten innan jag reste mig upp och greppade kryckorna, då började det snurra igen så jag var tvungen att stå still ett tag innan jag kunde gå mot toaletten. Det gjorde så sjukt ont i baksida lår att jag var tvungen att sitta längst fram på ringen för jag kunde inte sitta på mitt lår. Men men...
Fick klä på mig och göra mig iordning för hemresa. Fy fan vad ont det gjorde i baksida lår. Det känns ungefär som att man sträckt sönder allting som finns i baksida lår och jag är öm från knäet upp till rumpan. Hur fasen ska dessa senor hitta tillbaka och växa ihop igen?! En sköterska kom även och gav mig en av mina 10 sprutor mot blodpropp i magen. Dessa ska jag ta själv på kvällen och det tror jag ska gå bra även fast jag inte tycker om sprutor.
Mamma, pappa och lillasyster kom och hämtade mig och sen var det bara att ta sig ut till bilen och få åka hem. Fick med mig nya ispåsar som jag kan byta och ha i frysen. Detta isbandage är min bästa vän just nu, det lindrar smärtan och svullnaden!
Är iallafall hemma nu och mår ganska så bra! Ligger mest i soffan och kollar på tv eller halvsover. Mormor och morfar har varit hit med lite godis och sen har vi spelat kort, tyvärr vann jag inte!
Jag lever, mår bra och har ett nytt korsband! :)
KRAM
