Resan tillbaka efter två korsbandsskador

Att det kan göra så ont att sitta vid sidan och inte få vara med.

Hemma igen från Stockholms resan!

Jag hade planerat att kliva upp tidigt imorse för att åka med mamma och sen fara på gymmet och träna igen det som jag tappat. Vaknade vid halv 4 för att jag hade så ont i halsen. Upp för att leta igen några halstabletter och sen gick jag och la mig igen, besviken över att inte kunna genomföra dagens träningspass.

När jag vaknade kändes det lite bättre, men jag hade fortfarande halsont, så det blev inget träningspass på cykeln idag. Det känns jättedumt om jag skulle träna och sen bli ännu mera sjuk, så jag hoppas nu att jag tog rätt beslut och känner mig piggare imorgon! Jag kommer ändå att köra lite benövningar hemma, men det blir inget konditionspass.

Det kommer iallafall bli en långpromenad på en liten stund och sen fara och kolla på träningen ikväll!

KRAMAR

Igår tog jag tåget mot Uppsala för att hälsa på en kompis som flyttat dit från Umeå.

Jag var lite vilsen och visste inte riktigt vilket tåg jag skulle hoppa på och inte hur det fungerade med vagnar och sittplatser. frågade en vänlig själ och jag fick hjälp med att komma på tåget.
Satte mig vid fönsterplatsen och sen kommer en kvinna och sätter sig bredvid mig. Vi börjar småprata då hon också var lite osäker på att det var just detta tåg som skulle gå till Uppsala.

Hon hörde väl på min dialekt att jag inte var från sthlm och undrade vart i Norrland jag kom från. Från en liten by utanför Umeå förklarade jag och pratade lite om fotbollen och jobbet. Då säger hon att hon har bekanta i Vännäsby! Det är ju bara 1 mil från mitt föräldrahem och där jag gått skola.

Tyvärr så hade jag ingen aning om vilka personerna som hon kände är.
Men vilken lyckträff!
Varför skulle just precis hon sätta sig bredvid mig då det finns hur många andra vagnar som helst och hur stor är sannolikheten att hon känner folk i den lilla byn som har max 4000 invånare (nu gissade jag bara antalet invånare, men fler är det då inte).

Jag var ju tvungen att fråga mamma och pappa sen om de kände igen någon med det namnet.. Och det visade sig att pappa hade gått i samma klass som mamman i den familjen! Världen är bra liten ibland!

Nu sitter jag på tåget tillbaka mot sthlm igen för att senare ikväll flyga hem till Umeå.
Dagarna har gått superfort och det har varit många trevliga stunder :)

KRAM

Jag är fortfarande kvar i sthlm och därför så är det riktigt dåligt med inlägg här på bloggen... men håll ut, på tisdag åker jag hem till Umeå så då ska jag bli bättre på att uppdatera här!

I går var jag på lite festligheter med min syster och hennes arbetskamrater. Vi hade supertrevligt och alla tjejer var underbara.
Precis innan vi skulle gå ut så nämnde jag att jag var relativt nyoperad och då visade det sig att en av tjejerna hade opererat både det främre korsbandet och menisken. Jag hade så hemskt gärna velat fråga henne massor om allt som gällde skadan, operationen, rehaben och hur det kändes just nu. Tyvärr så kom taxin precis när jag fått reda på det och vi drog till East för att dansa hela natten. Vilken jäkla otur att jag inte hann prata med henne så mycket som jag hade velat. Hm...

Mitt knä:
Vi har varit ute och promenerat mycket och långt varje dag. Jag känner inte av det så ofta och det sväller bara pyttelite. Så det känns ju underbart att det ändå klarar så mycket belastning som det gör.

Men....
Träningen har blivit väldigt lidande.
Jag har kört några benböj och vadhävningar varje kväll, men långt ifrån så många som jag skulle behöva göra.
Det har inte blivit något pass på cykel och ingenting på gym.
Jag har dåligt samvete över att jag slarvat så med träningen och vet att jag bara har mig själv att skylla.
När jag kommer hem igen så ska det tränas stenhårt! Vill verkligen fortsätta att göra stora framsteg.

På fredag ska jag träffa sjukgymnasten och till dess vill jag verkligen att det ska vara skillnad på mina muskler om man jämför med förra gången!

KRAM och godnatt

Gårdagen spenderades med syster på ett stort köpcentrum bara 10 min från där hon bor.

Jag hittad en supersnygg vårjacka på Vero Moda som jag troligtvis ska köpa, tänkte avvakta och se om jag hittar någon som jag tycker är ännu snyggare på något annat ställe. Annars så blev det inte några kläder som följde med mig hem.

Vi var in på Willys och där bjöd de på våfflor eftersom att det är våffeldagen idag. Vi blev så sugna på våfflor att vi köpte våffelsmet. Så ikväll ska det göras "lyx" våfflor med gräddfil, rödlök, löjrom och räkor. Det blir första gången som jag äter våfflor med någonting annat än grädde och sylt! Vi gick vidare på Claes Ohlson för att inhandla ett våffeljärn och där bjöd de också på våfflor, vilken tur vi hade :)

Knäet var lite svullet igår när vi kom hem, men det är nog inte så konstigt.. först flygresan och sen gick vi ju väldigt mycket. Får väl se hur det reagerar efter dagens strapatser.

Jag har precis landat i sthlm och sitter nu på bussen påväg mot Hammarbysjöstad för att umgås med min storasyster och hennes pojkvän.

Flygresan gick bra, men minnena från senaste resan kom fram och jag minns precis den dagen..

Senast jag åkte flyg var påväg hem efter matchen då jag skadade mitt knä.
Att ta sig runt på Arlanda flygplats utan kryckor och med ett trasigt korsband var inte lätt. Men framförallt så var det smärtan som gjorde hela dagen så fruktansvärt jobbig! Som jag skrivit om i ett inlägg för längesedan så hade jag ju först tur när jag fick sitta på en plats i flyget där det var gott om plats för benen och sätet framför var borta. Jag satt där med smärtan och alla tjejer gick förbi och undrade hur det var med mig..jag sa som det var och att det inte var vidare värst bra.
Tyvärr så hörde ju en flygvärdinna detta och påpekade att eftersom jag satt vid en nödutgång så skulle Jag vara tvungen att öppna dörren och hoppa ut först av alla om en olycka skulle inträffa. Jag sa att jag hade skadat knäet och knappt kunde gå på det. Var därför tvungen att flytta till en annan plats, den föda plats som var ledig fanns längst fram i planet, Fan! Medan jag förflyttade mig över sätena så känner jag hur knäet hoppas ur led och sen tillbaka igen.. Den smärtan var lika stor som när jag gjorde illa mig och jag kände hur nära jag var på att svimma. Blev sjukt illamående och fick så jäkla ont i knäet. Men eftersom att vi var sen så kunde ju inte jag sitta där och grina, utan jag gick/hoppade längst fram och satt där med nedsjunket huvud hela vägen tillbaka till Umeå.

Väl framme i Umeå så skulle jag ju ta mig av planet på något sätt och in i ankomst terminalen. Förstår inte riktigt hur jag lyckades, men jag gjorde det!
Jag vill aldrig mer vara med om en sådan flygresa igen!

Snart framme nu hos syster yster :) KRAMAR

Tiden går underbart snabbt och idag är det hela 5 veckor sedan jag låg där på operationsbordet och uppvaket..

Allting har flytit på hela tiden och nu är det inte många gånger om dagen som jag tänker på mitt knä!

Idag har jag varit på gymmet och tränat.
Cyklade i 5 min som uppvärmning och körde sedan 4x3 min intervaller på lätt belastning med en snitthastighet på 35km/h.. Fick upp pulsen och flåset rejält, helt sjukt vad snabbt det går att man tappar i kondition!
Jag tycker ändå att jag hade bra kondition innan operationen.. Jag är inte speciellt orolig för att inte komma igen konditionsmässigt för jag är relativt lättränad och har viljan som behövs!

Körde sen benböj i olika varianter och tåhävningar. Mitt knä har aldrig sagt ifrån att jag har kört för hårt genom att svälla, det svällde inte speciellt mycket efter skadorna eller operationen. Vilket är riktigt skönt :)
Har även varit ute på en promenad i dagens konstiga väder..

Nu har jag packat min resväska för imorgon bitti åker jag till sthlm för att hälsa på min älskade storasyster! Passar på att hälsa på henne några dagar medan jag fortfarande är sjukskriven och har tid över! Ska bli så trevligt att träffa henne och skippa lite snö också! :) Det kommer att bli lite dåligt uppdatering här på bloggen medan jag är där nere, men jag hoppas att ni håller ut för på tisdagkväll kommer jag hem igen! (ni kommer inte att bli helt utan inlägg, men hur många/få det blir får vi väl se)

Kram på er :)

Dagen har varit sjuuuukt lång, mycket väntan, stillasittande men även ompyssling!
Var kl 9.00 på Folkets Hus i Umeå för att vara hårmodell, hade inte så stor koll på vad som skulle hända med mitt hår, men jag är så jäkla nöjd :) Det är egentligen inte så stor skillnad, var mer rödhårig innan och mera långhårig!

Blev först färgad, en aprikos ton med ett blont parti, sen en nyansering i det blonda för att få det ännu mera "kallt". En sminkning på det med grön ögonskugga och sen klippningen på det! Har typ vad man kan kalla pottfrilla!  Men inte pottfrilla på ett fult sätt, utan lite mer modernt och som jag tycker blev riktigt snyggt iallafall!

Frisören Tomas Edlund (Wellas chefstylist) gjorde så himla många underbara förändringar på alla som fick vara med! En kille hade långt, rakt, stripigt hår ner till armbågs längd. Han fick en kortare frisyr med lite längd kvar och håret såg genast mycket fräschare och tjockare ut! Helt sjukt vad man kan vara duktig och ta fram det som är snyggt på folk genom en hårklippning. 



Såhär blev det... lägger ut fler bilder en annan dag när jag fotat baksidan och mera av sidorna också!

Nu är det mest spännande om man själv klarar av att styla till det... vi får väl se!

KRAM :)

Igår kväll var jag ju på någonting som jag inte berättade om tidigare...
Det var hårmodellsuttagning här i Umeå åt Wella. Jag tänkte att jag går väl dit och ser om de vill ha mig och mitt hår, är ju inte långhårig så jag var lite tveksam om de ville att jag skulle vara med.
Men väl där så blev jag "uttagen" först, du är solklar sa de och verkade ha en plan över vad de skulle göra med mitt hår redan på en gång... men jag fick inte veta vad de skulle göra mer än att det blir kortare och färgat!
SPÄNNANDE!!! :)

Kl 9 drar dagen igång och slutar 21.30 med en visning på Rex. Det som ska hinnas med under dagen är färg, klipp, smink, öva på scenen och umgås med härliga människor.

Vi får väl se om jag vågar anmäla mig någon fler gång efter hur dagen slutar!
Lägger upp bild på före och efter när jag har möjlighet :)

KRAM på er alla!

Egentligen har jag inte så mycket planerat, men ändå så är hela helgen fullbokad... (hur nu det där gick ihop?)

Fredag:

Ända sedan jag varit liten så finns det 3 tv-progam som jag gärna skulle kunna tänka mig att vara med i.

Det ena är Expediton Robinson med utmaningen att se hur man skulle klara sig på en öde ö. Jag skulle inte vilja vara med i det Robinson som sänts de sista åren då det bara gått ut på att pakta ihop sig med andra och att spela sina kort rätt. Jag skulle vilja kämpa om min plats på ön, med tävlingar, svält och värmen. Det skulle vara ett otroligt äventyr att vara med och verkligen se hur man skulle överleva utan mat och vatten. I Sverige tror jag att jag skulle kunna klara mig ganska bra, har relativt bra koll på vad man kan äta i naturen osv. Men hur skulle man klara sig i ett främmande land?

Det andra är Fångarna på fortet. Tävlingarna, gåtorna, skattkammaren.. Vad mer kan man begära?! En underbar "tävling" där man behöver vara mångsidig, inte bara stark/ inte bara smart. 

Det tredje programmet som jag verkligen velat vara med i och testa hur bra man står sig mot de "oslagbara" är ju Gladiatorerna. Varje fredagkväll (eller var det kanske lördag?) så satt hela familjen samlad framför tvn. Jag var många gånger imponerad över hur duktiga utmanarna var och fascinerades ännu mer av hur duktiga och allsidiga gladiatorerna var. Såå många gånger har jag velat vara med och testa mina färdigheter och har väl aldrig riktigt trott att det skulle komma en säsong igen.

Hade jag varit fit-for-fight, vältränad och skadefri så hade jag inte tvekat att anmäla mig till Gladiatorerna. Det är ju absolut inte säkert att man skulle komma med i programmet, men det skulle vara sjukt roligt om man kunde få testa sin fysik mot de allra bästa. Jag hoppas att TV4 gör en säsong av Gladiatorerna nästa år också, då ska jag anmäla mig :)

Har precis kommit hem från sjukgymnasten och det var ett snabbt besök men det hann sägas väldigt mycket!

Han funderade hur det gick för mig och hur jag kände det i knäet. Av med byxorna och upp på britsen.
Han böjde mitt knä och det kändes ingenting!
Jag hade full rörlighet och han var mäkta imponerad, han hade aldrig varit med om dess like att någon hade så bra rörlighet, så lite svullnad och hittat igen musklerna så bra som jag gjort! Många brukar ha tappat musklerna på framsida lår så att de inte går att spänna, men jag hittade igen mina! Vad underbart att höra de orden :)
Han sa att jag måste ha väldigt bra läkkött och att det var sanslöst vad bra det gått för mig!

Jag är jätteglad över de orden och nu känns det extra motiverande att träna vidare på att bli ännu bättre och starkare!

Fick även med mig lite övningar hem och jag ska alldeles strax bege mig mot gymmet för att köra igenom dessa!

Får börja cykla, första passen med bara lätt belastning men så länge som jag vill och så länge det känns bra. Sen efter några pass så ska jag testa med högre belastning och se om knäet sväller eller inte. Sväller det inte så är det okej att köra på tyngre belastning! Efter ytterligare några pass så är det dags för intervaller :) jag ska variera mellan korta-intensiva med längre-tyngre. Känns så jäkla underbart att få köra igång med tyngre träning och att få bli svettig igen!
Olika benpress övningar, benböj och övningar där foten är stabiliserad i golvet får jag också köra. Allt efter eget huvud och efter svullnaden i knäet! Det känns bra att jag får göra de övningar som jag känner passar mig och mitt knä.

1 månad efter operationen beger jag min nu för första gången till sjukgymnasten för att få lite övningar och för att se hur det går för mig! Känns bra att få komma igång :)

Återkommer med hur det gick och vad jag fick med mig för övningar hem!

KRAMAR

Idag har jag varit och handlat lite, först på Coop Forum och sen på Willys.
Så nu har jag en liten frukt och fikastund!


Tamarillo och kaktusfikon med vaniljkeso och russin.

Varför hittar jag all bra träningsmusik nu när jag inte kan träna?! 



Septembers nya skiva Love CPR innehåller så många bra låtar med ett tempo som skulle passa underbart att springa/cykla till.


Får väl spara spellistan till om några veckor/månader. 


Jag var ute på en promenad igår kväll, blev väl ca 4km och då hade jag September i lurarna och jäklar vad lätt det gick att röra på benen! Nu börjar jag lära mig att inte kolla ner på fötterna hela tiden när jag går. Ända sedan jag skadade mig så har jag varit så rädd/orolig för att snubbla på någon sten/kant/snöklump att jag alltid gått med huvudet nedböjt och kollat just framför fötterna så att jag inte ska göra illa mig. Nu känner jag att jag är så stark och säker på benen att jag försöker att kolla långt fram på vägen eller kolla lite på sidorna om vägen.

Helgen var mycket lyckad :)
Först träningsmatch mot Umeå IK där det tyvärr blev förlust med 4-0, men jag tycker att vi stod upp väldigt bra och faktiskt bjöd på en bra match. De var inte sådär överlägsna som de var för några år sedan. Sen att vi släppte in 3 mål på hörnor är ju under all kritik.. det ska inte få vara så att vi inte hänger med på fasta situationer, det är någonting som vi behöver jobba på. Vi hade en mycket stabil och säker backlinje som gång på gång ställde UIK's anfallare offside. En backlinje som denna kommer att bli svår att ta sig igenom detta år! Kul att våran nya startelva spelade så pass bra tillsammans för att bara vara den andra träningsmatchen! Detta kommer att bli Södras år!

Självklart så är det jättejobbigt att sitta på sidan om och bara titta på och heja. Jag vill ju så gärna vara med och påverka hur matchbilden ser ut. Jag vill springa tills jag inte orkar mer och ändå fortsätta springa, slå den perfekta passningen/inlägget, nicka, skjuta, glidtackla, gå in i en närkamp och bara ha sån där sjuk träningsvärk dagen efter. Men men, min tid kommer den också. Kanske redan i höst! Då ska jag verkligen se till att njuta på fotbollsplanen, att alltid göra mitt bästa, våga och vilja ta ansvar på planen. Jag LÄNGTAR så tills jag kan vara med MINA brudar igen! Inte bara vid sidan om fotbollsplanen utan också på planen! 

Men det är väl bara att ta det lugnt tillsvidare och ha kortsiktiga mål. Nu på onsdag ska jag träffa sjukgymnasten och då hoppas jag att jag kanske tom får börja cykla lite grann. Skulle vara så skönt om jag fick det! Sen blir väl nästa mål att kunna springa och tillslut så är det att spela match och sen en plats i startelvan skulle inte sitta helt fel!

Lördagskvällen med årets kickoff fest var riktigt trevlig! Pizza, melodifestivalen, lekar, uppträdanden, dans, frågesport och utgång! Underbara brudar gjorde kvällen underbar!

KRAMAR

Jag håller på att fixa med nya kategorier så att det ska vara lättare att hitta det man vill läsa om på min blogg!

De nya är; pyssel, innan operationen, operationen och efter operationen!

Så skönt att kunna ha en "efter operationen" kategori, nu är det ju påväg åt rätt håll iallafall :)

Det kommer att ta sin tid att göra om alla inlägg och byta kategorier på alla. Ber därför om ursäkt för strulet, men jag hoppas att det blir bra när jag är klar!
Har hittills hunnit rätta till alla inlägg efter operationen och själva operationsdagen. De innan operationen får vänta till en annan dag när jag har tid till det!

KRAM

Jag hittade igen en gammal väska för ett tag sen. Den väskan var full med pysselsaker när jag var liten. Att öppna den väskan var alltid ett litet äventyr, man visste inte riktigt vad det fanns för saker och ännu mindre visste man vad som skulle bli av alla de saker som låg däri.
Men väskan glömdes bort och de flesta av pysselsakerna var bortplockade. Jag funderade vad jag skulle göra med väskan när jag hittade igen den.
Stylade om den och monterade ett syskrin inuti. Klädde med mjukt, svart tyg och målade om utsidan! Jag är riktigt nöjd med resultatet så denna väska står nu framme i bokhyllan!














KRAMAR :)

Idag har det planerats och inhandlats inför lördagens lagfest tillsammans med Moa. Jag tror och hoppas att det kommer att bli supertrevlig :)

Idag har det varit underbart vackert väder, förutom lite snålblåst.
Men så länge solen visar sig så är jag glad!

Vaknade vid 8 och låg sen och drog mig till halv 9, vad skönt det är att inte behöva stressa på morgonen och bara göra det man känner för att göra! Klädde på mig, läste tidningen och tog morgonen med ro.

Gick en promenad till mormor och morfar för att lämna lite tidningar och höra hur det var med dem. Satt där och pratade och spelade kort en stund innan jag gick hem för att se om lillasyrran och hennes pojkvän hade klivit upp. De var uppe och vi bestämde oss för att packa lite fika, pimpelsaker, ved och ta skotern ner på älven för att tillbringa dagen nere på isen.

Varm choklad, varmkorv med bröd och pinnbröd blev dagens fika och det var så härligt att sitta på liggunderlaget med solen i ögonen och höra på sprakandet från elden.

Tyvärr var det så tjock is och så lite vatten att vi inte pimplade någonting idag, men jag får försöka en annan dag istället och hoppas på bättre fiskelycka nästa gång.

Nu hettar det i ansiktet och fräknarna börjar titta fram på kinderna och näsan.

Nu börjar äntligen våren komma och sommaren börjar närma sig med stormsteg!

Har även bakat och ätit semlor idag eftersom det är fettisdag!

KRAMAR

Internet jävlas med mig mest hela tiden..

Jag har ett eget trådlöst nätverk som jag har i lägenheten i Umeå till min bärbara dator. Nu är jag hemma hos mamma och pappa i Vännfors medan lillasyrran har sportlov och mamma har många lediga dagar. Är lite trevligare att ha någon att prata med och hitta på saker med. Har därför tagit med mig mitt internet för att kunna surfa och uppdatera lite nu och då.

Men tror ni att det går bra för mig?! Nej, jag har sällan täckning och om jag mot förmodan får täckning så kopplas jag ner några sekunder efter att jag lyckats komma in på tex facebook/blogg.se... Jag blir så irriterad!

Mamma och pappa har också ett trådlöst internet och det funkar också dåligt. Kanske är det för att vi bor mellan 2 berg och nära älven så att den mobila täckningen inte når oss. Det enda stället som det funkar någorlunda bra på är i lillasyrrans rum på golvet i ett hörn! Så där (just nu: här) sitter jag för att kunna surfa.

Min lillasyster brukar kunna surfa väldigt länge utan att kopplas ned eller ha problem med anslutningen. Men sen när jag ska ta över datorn så klarar jag 10 min innan jag loggas ut igen. Jag sitter på samma ställe som hon och ändå så går det mycket sämre för mig. Då måste det vara fel på mig!

I lägenheten så funkar mitt internet alldeles utmärkt och det är inga problem att lägga upp bilder eller se något tvprogram på play. 

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt att jag inte bloggar/lägger upp bilder så ofta, för det är inte roligt då det tar 1 timme att publicera ett inlägg med 1 bild i.

En enorm bloggtorka har jag nu haft i några dagar. Egentligen borde jag ha hur mycket tid som helst att sitta vid datorn, men jag prioriterar mycket annat nu istället och dagarna går ganska snabbt.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om mitt knä just nu, svullnaden minskar för varje dag, såren läker fint, rörligheten går framåt, smärtan är borta och allting är väl egentligen mycket bra efter omstädigheterna.

Har väl inte så mycket lust att blogga idag heller, men tänkte att jag kanske måste skriva ett inlägg så att de som läser denna blogg inte tror att det hänt någonting med mig! Jag mår finfint men har just nu ingenting att dela med mig av här på bloggen!


Är det någonting som ni vill att jag ska skriva om?!
Någonting om knäskadan, operationen, fotboll, pyssel, mig själv eller övrigt?!

Jag ska fundera på någonting intressant som kan komma i nästa inlägg!

KRAM på er alla (:

Jag själv tycker inte att bilderna är äckliga, jag är mest fascinerad över hur man kan göra så mycket genom så små hål!

Jag fick några kommentarer om tidigare bilder som jag lagt upp på mitt knä där folk tyckte att det såg otäckt ut, så nu varnar jag! Vill man inte se så är det bara att skynda sig att bläddra längre ner i min blogg!



Jag sitter ner på golvet så därför ser mina fötter lite konstiga ut!

Har ringat in de 3 ärr som syns på bilden och ytterligare ett ärr finns ungefär rakt ovanför pilen. Man ser att mitt knä är lite svullet och efter insidan på vaden, ner mot foten, så är det gult där blödningen hamnat. Är även blå/lila på fotknölen men det tror jag inte syns så väl på denna bild..



Här är en närbild på det långa snittet som de gjorde för att ta senorna från baksida lår, som ni ser så har jag inga stygn utan det ser mer ut som ett skärsår som läkt ihop av sig själv. Tror att detta ärr inte alls kommer att synas så himla mycket när det väl har läkt!

Jag hade skrivit ett långt inlägg tidigare idag, men då det varit strul med blogg.se så publicerades det aldrig och inte blev det sparat som utkast.... så jag börjar om!

Jag fotade mitt ben idag och tänkte lägga ut lite bilder på hur det ser ut just nu, men det kommer i ett senare inlägg då varken internet eller blogg.se är på min sidag idag!

Träffade ortopeden igår och fick då ta bort plåstren och se mitt knä. Det var svullet, blått/grönt/gult/lila och hårigt! Jag skulle fortsätta att ta diklofenak, 1/dag, för att se om det hjälper mot svullnaden. Annars såg allt fint ut och ortopeden var mycket nöjd över resultatet, och då är jag också nöjd :)

Mina sår har blivit ihopsydda inifrån med tråd som försvinner av sig själv. Därför så ser mina ärr ut som vanliga skärsår som läkt ihop fint i kanterna, dvs inga prickar vid sidan om ärret som blir när man syr eller häftar ihop såret. Har tagit bild på det så att ni ska få se senare, lite svårt att beskriva bara såhär.

Han kollade sträckningen och böjningen och var lite imponerad över hur långt jag hade kommit. Måste såklart fortsätta att jobba på, men jag är en bra bit påväg. Börjar "hitta igen" musklerna igen, både på framsida lår och baksida. Kan spänna dem när jag vill och jag jobbar med att bygga upp de igen!

Han frågade om jag körde bil dit och jag svarade att det hade jag minsann gjort, undrade om det var lovligt och om jag var tvungen att gå hem. Han skrattade bara över min kommentar och sa att så länge det känns bra för mig så var det ingen fara. Han tyckte också att jag skulle använda kryckorna när jag gick utomhus för att inte riskera att halka. Men kryckorna har jag ju släppt för längesedan och jag känner att ju mer jag får igång rörligheten och att jag hittar igen mina muskler så känns det helt okej att gå utan kryckor. Jag tar det lugnt utomhus och har bra skor med bra sula.

Idag har jag varit ute på 2 promenader och det går bättre och bättre för var gång. Imorse gick jag ca 2,5km och är nyss hemkommen från en promenad på ca 3,5km. Nu senast hade jag med mig gångstavarna och det kändes riktigt bra. Jobbade och tänkte verkligen på att sätta i foten långt fram med så rakt ben som möjligt och att fullfölja steget ända bak med så rakt ben som möjligt. Det stramade från början på utsidan på framsida lår där de gått igenom muskeln för att dra korsbandet på plats. Men efter ett tag så stramade det inte längre och jag kunde ta ut steget ganska så normalt. Promenaden tog 45 minuter, så det gick inte snabbt, men jag är påväg framåt iallafall! Pappa hade varit och skjutsat min lillasyster till hennes träning och körde förbi mig när jag och han var påväg hemåt, frågade sen om han såg mig, men inte gjorde han det! Eller, han hade sett någon promenera med stavar men kunde inte se på gångstilen att det var jag, det ser jag som en riktigt positiv sak! :)

Kommer med ett inlägg om bilderna senare ikväll eller imorgon, beror på hur mycket kompis jag är med datorn, internet och blogg.se


KRAMAR :)