Resan tillbaka efter två korsbandsskador

Här läser ni om min resa tillbaka till ett aktivt liv efter 2 främre korsbandsskador, en meniskskada och kärleken till fotbollen.

Bilder inifrån mitt knä från korsbandsoperationen KÄNSLIGA LÄSARE VARNAS!

Publicerad 2012-09-04 09:12:00 i Operationen

Ni som vet med er att ni brukar vara känsliga för lite halväckliga bilder ska nog antingen skynda er att scrolla ner eller kryssa ner min blogg.

Jag kommer nedan att publicera 4 stycken bilder som jag fick från operationen.
Alla är tagna med hjälp av kameran som de använder för att se hur det ser ut inuti knäet under en korsbandsoperation.

Det kommer att vara två bilder på hur mitt gamla korsband såg ut, en bild på den "knapp" som man använder för att sätta fast det nya korsbandet i lårbenet och en sista bild på mitt nya, 10mm tjocka korsband.







Det här är den första bilden på mitt trasiga främre korsband i mitt högra knä,
korsbandet är det där som går från nederkant av bilden upp till vänster i bilden.
Det är ganska tjockt nertill men smalnar av allt eftersom och är väldigt tunt upptill.
Sådär ska inte ett helt korsband se ut så det var inte konstigt att mitt knä vek sig och gjorde
ont då det inte var mer som höll ihop det.
Längst ner är det ca 7 mm tjock och upptill kan det inte vara mer än 1-2 mm.




Här är ortoped Per Liljeholm och flyttar på mitt korsband när det är i så sträckt läge
som det bara går. Det ska såklart inte vara sådär töjbart och lätt att flytta på. Så mitt
korsband var rejält uttöjt.
Kroken på bilden är ca 2mm stor, så allting är väldigt förstorat!




Det här är en bild på den "knapp" som används för att fästa det nya korsbandet i lårbenet.
Vad jag förstod så borrar man ett hål i lårbenet, drar upp den där knappen och den lägger
sig på tvären i hålet och bildar ett stopp.
Längre ner på snörena sitter det nya korsbandet och man drar det på rätt plats och sen skruvar
man fast den andra änden i skenbenet.

Jag är inte hundra säker på att den infon om knappen stämmer till 100%, Per förklarade detta
för mig ungefär precis när jag vaknat upp ur narkosen.
Så jag kan mycket väl komma med osanningar här!





Då har vi den sista bilden på ett helt, nytt, stabilt och 10mm tjockt korsband.
Man ser ett svagt streck lite till höger om "kroken" och sen tror jag att man ser vart
bredden på det nya korsbandet slutar.
Per tog 2 senor från min baksida lår, vek de tredubbelt och sen syr man ihop de med
varandra för att det ska bli superduperextra stabilt och det är därför det är blå/vit tråd
mitt i det nya korsbandet!
Välkommen 10mm tjock och dubbelt så starkt korsband!

Idag firar vi (jag och mitt korsband) 1 vecka tillsammans och än så länge är vi väldigt nöjda
med varandra!





Bilder från operationsdagen

Publicerad 2012-09-03 19:43:00 i Operationen



Förberedelser innan operationen, både kvällen innan och på operationsmorgonen.



Två skapligt hela ben inför den andra korsbandsoperationen.



Otroligt peppande bilder från omklädningsrummet på Sportsmedicine.
Redan där och då så fick man ju en hel del motivation.



Mitt skåp i omklädningsrummet där jag fick hänga in kläderna.



Lite smånervös tjej innan operationen, men alla på Sportsmedicine tog
hand om mig väldigt väl och var supergulliga!



Snyggaste outfiten i Umeå denna tisdag.
En skjortklänning med knäppning fram, ett par blåa sockeplast och
en morgonrock var dagens klädsel.



Vaknade upp med ett dropp efter det att operationen var färdig!



Fick även dessa snygga stödstrumpor på båda benen efter operationen
och dessa sitter på ännu och ska göra så ett bra tag till.


Det var ungefär dessa bilder som jag lyckades fota under operationsdagen.
Mera bilder som tagits under dagarna efter operationen kommer i ett
annat inlägg!






Operation korsband nr 2!

Publicerad 2012-08-31 11:37:00 i Operationen

Jag skriver om operationsdagen nu några dagar senare.

Tisdagen den 28/8, som jag längtat efter att denna dag skulle komma.
Fast det var med blandade känslor, jag ville få ett helt knä, men jag ville slippa all rehab och smärta som följer efter en operation.

Jag fick faktiskt ganska många sömntimmar och var inte alls speciellt nervös när jag vaknade.
Jag plockade ihop de sista sakerna som jag ville ha med mig hem till mamma och pappa, duschade en sista gång i descutan och var lite orolig över ett sår som jag hade nere vid fotknölen.

Jag skulle vara på Sportsmedicine kl7.30 och åkte hemifrån vid 7.10 för att plocka upp min storasyster som fick skjutsa mig till kliniken och sen ta hem bilen.

Det var lugnt och stilla ute, inte mycket trafik och vi småpratade lite påväg till Sportsmed.

Jag traskade in till kliniken med kryckorna i ena handen och en ryggsäck med lite smått och gott i.
Fick börja med att fylla i några papper och sen fick jag gå och byta om på en gång.

En "vacker" skjortklänning med knäppning framtill, sockeplast och en morgonrock fick jag klä på mig i ett omklädningsrum där det hängde tavlor på väggarna med fotbollsbilder och en tavla på Barcelona med Messi, Xavi och flera andra storspelare firade efter ett mål. Hur peppad blev man inte då på att kämpa sig tillbaka?!

Sen fick jag sitta och vänta på en stol i ett rum mellan omklädningsrummet och uppvaket innan narkosläkaren kom och hämtade mig.
Fick en säng närmast dörren och sen så kom ortoped Per Liljeholm och pratade med mig.
Han berättade då att han skulle ta hamstringssenorna från mitt vänstra ben och stoppa in som nytt korsband i mitt högra och då blev jag livrädd.
Jag har ju fortfarande stora problem med min högra baksida från första korsbandsoperationen och ville inte alls få två trasiga baksidor. Men han förklarade vidare att han inte ville ta patellar (knäskålssenan) och göra ett nytt korsband av, dels så har man betydligt ondare och kan inte sitta på knä/huk de första månaderna och sen så skulle mitt gamla korsbandsärr och det nya bli alldeles för nära varandra och blodcirkulationen skulle bli väldigt dålig däremellan.
Egentligen så borde min högra baksida vara återställd för längesedan, men har den inte blivit bättre på 1 1/2 år så trodde Per att det inte gick att träna upp den så mycket mer. Jag hoppas att det går, men det kan bli tufft!

Jag litade på Per och han verkade veta vad han pratade om.

Jag fick smärtstillande och en nål i armen av narkossköterskan, fick svara på några frågor, gapa stort och böja bak huvudet.
Per kom tillbaka och ritade på båda mina ben, ett S på mitt vänstra som stod för Sena och en pil på mitt högra som stod för "knä att laga".

Sen var det min tur! Det var dags och jag fick vandra iväg till operationssalen.
Fick en blå mössa på huvudet och sen upp och lägga sig på britsen som var klädd i blått (eller var det grönt) papper.
Vi pratade lite allmänt, fick dropp, elektroder på bröstet som mätte pulsen, lite syrgas och sen något medel som enligt narkosläkaren gjorde så att "hjärtat pickade på", sen en spruta till som gjorde att jag somnade.

Jag var på plats 7.30 och redo för operation 8.30, skönt att det gick så himla snabbt!

Vaknade upp på uppvaket och jag låg och hoppade i sängen pga att jag frös så otroligt mycket. Jag fick dubbla täcken men låg och skakade och hackade tänder. Brrrrr!
Har även ett vagt minne av att någon ställer en fråga till mig om hur ont jag har på en skala på 1-10 där 10 känns som att man blivit överkörd av ett tåg.
8, sluddrar jag fram.

Har även en känsla av att jag kände efter på mitt högra ben om jag hade ett "monster" där, en ortos menar jag såklart.
Hade de sytt ihop min menisk så hade jag varit tvungen att ha ortos i 6 veckor med begränsad möjlighet att böja och sträcka, men jag slapp den tack o lov!

Fick 2 sprutor med smärtstillande i armen då jag hade så otroligt ont i vänster baksida och en molande värk i hela högra benet.
Somnade om och vaknade efter ett bra tag, vet inte alls hur länge det tog.

Per kom in och pratade lite med mig (varför kommer de och pratar med en när man fortfarande är drogad och inte minns speciellt mycket?) och förklarade att han var mycket nöjd över operationen och att allting gick enligt planen. Han putsade till mina menisker lite och gjorde ett 10mm tjockt korsband, i vanliga fall brukar man göra ca 7 mm tjocka, så mitt skulle vara dubbelt så starkt som ett vanligt enligt honom.
Hela operationen hade tagit ca 1 1/2 timme och det enda som hade strulat lite var när man skulle ta ut en gammal skruv, den gick inte att skruva ut då den bara snurrade runt, runt. Så han var tvungen att borra sönder den istället.
Pratade en sväng med narkossköterskan och han sa att allting gått bra och att jag började få tillbaka lite färg i ansiktet, tydligen så hade jag varit ganska så blek när jag vaknade upp första gången.

Fick en coca-cola och då kände jag av att jag hade ont i halsen, det är väl från sövningen då de för ner en slang där.
Smärtan tog fart igen och då fick jag en långtidsverkande morfintablett istället och jag klarade av att sitta upp en stund.

Det serverades mackor och yoghurt till fika, sen gick jag på toa och sen fick jag gå och byta om.
Hur ska man på smidigaste sätt ta på sig ett par mjukisbrallor när man har två otroligt onda ben som knappt går att böja på?
Jag fick på mig de iallafall och fråga mig inte hur!

Påklädd och redo för hemfärd så kryckar jag ut till väntrummet, sitter och väntar på att mamma ska komma och hämta mig och på att Per ska komma och prata med mig en sista gång.
Mamma kommer och vi får sitta och vänta ytterligare en stund tills Per kommer med bilder som visar hur det såg ut i mitt knä, hur det gamla korsbandet såg ut och hur uttänjt det verkligen var.
Fick även bilder på hur det nya korsbandet såg ut och vad de satte fast det med i lårbenet.
Väldigt fascinerande, men ganska "snuskiga" bilder som min lillasyster sa.

Sen var det bara att ta sig ut till bilen, möxa in båda benen och försöka att sitta någorlunda bekvämt.
I varje sväng, rondell eller filbyte så gjorde det så otroligt ont i både baksida lår och i hela knäet. Usch och fy. Försökte att hålla fast benen för att de inte skulle flytta sig så mycket, men det gick dåligt! Bara att försöka härda ut!

Min mamma är härlig på många sätt och vis, men ibland så tänker hon inte riktigt till. Hon skulle "bara" stanna av och handla påväg hem, vilket resulterade i att jag fick sitta i bilen med fantastiska smärtor i ca 30 min. Jag var inte överlycklig över det stoppet kan jag lova.
När vi närmade oss hemma så kör hon förbi vår infart och jag bara "men vart ska du nu?!?!".
"Jag glömde köpa aftonbladet till mormor, så ska bara in på Statoil en snabbis!".
Hon var inte populär då och det fick hon höra....

Istället för en bilresa på 30 min hem från Sportsmedicine så tog hela hemfärden drygt en timme. Inte skönt att sitta med benen ner i en trång bil så länge, skyndade mig in och slängde mig i sängen och sov någon timme.

Kvällen flöt på utan några större överraskningar.
Sov, såg på tv, åt mina piller och fick snabbesök av mormor.

Ja, jag har haft bättre dagar i mitt liv, men ändå så var detta en dag att hylla, en dag där jag förhoppningsvis fick ett funktionsdugligt knä igen!

Varmt Välkommen korsband nr 2!

Färdig!

Publicerad 2012-08-28 12:13:13 i Operationen

Nu så har jag ett nytt 10mm tjockt korsband i mitt högra knä, i vanliga fall så har man ca 7 mm men ortopeden ville att detta skulle bli extra starkt denna gång!

Det blev inte som jag trodde med att han skulle ta knäskålssenan.
Han plockade hamstringssenan från mitt vänstra ben, så nu har jag två onda knän klädda med stödstrumpor.
Vackert!!!

Men allting har visst gått bra och jag väntar bara på att gå på toa och sen så får jag äntligen fara hem! :)

Jag lever och mitt nya korsband sitter där det ska!

Nu är det dags!

Publicerad 2012-08-28 06:07:11 i Operationen

Har sovit bättre än förväntat och nu ska jag bara duscha en sista gång i descutanlösningen, packa ihop det sista och sen åka iväg och hämta storasyster som får skjutsa mig till Sportsmedicine.

Det är ju äntligen dags för mig, äntligen ska jag få mitt träben fixat en tredje gång.
Detta ska vara den sista gången som jag ligger under kniven med mitt högra knä. Nu får det helt enkelt vara nog med skador!

Jag tackar hundra gånger om för alla fina kommentarer och lycka till hälsningar. Blir rörd av många kommentarer, ni är ju bara så fina!

Nä, sista rycket här hemma innan jag åker iväg.

Återkommer med ett inlägg när jag är färdigopererad och mår så pass bra att jag kan skriva.

Det kommer att gå bra det här, det måste det göra!

1 dag kvar!

Publicerad 2012-08-27 12:31:55 i Operationen

Bara en halv jobbdag kvar nu.

Fjärilar i magen, många fjärilar!
Jag känner mig varm, förväntansfull, nervös..

På ett sätt känns det väldigt skönt att fixa till detta träben, men på ett annat sätt så känns det så otroligt jobbigt!

Jag kommer nog inte att sova många timmar i natt och säkert inte äta så mycket till middag.
När jag blir nervös så kan jag inte äta, det är som att det blir ett lock på och det jag äter kommer upp lika snabbt igen.

När jag står där i duschen med skrubben så kommer det nog att verkligen gå upp för mig att det är dags.
Imorgon kommer jag att vara handikappad igen.
Jag vet, det kommer att bli bättre, men det kommer att dröja länge innan jag kan vara glad över att jag har två fungerande ben.

Jag ska egentligen inte klaga över ett trasigt knä och en operation, det finns folk som har det så otroligt mycket värre.
Men just i detta nu så är ett trasigt, odugligt knä det värsta som kan hända mig.
Jag kan inte göra det jag vill och kan inte göra det som jag älskar!

Men imorgon är jag på "rätt" sida!

Nu är det nära!

Publicerad 2012-08-26 22:28:35 i Operationen

Nu är det bara imorgon måndag kvar som halvtrasig människa, sen på tisdag är jag förhoppningsvis ihoplappad och ganska så hel.
Det enda som saknas då är rehabiliteringen.

Jag är laddad, men börjar såklart bli mer och mer nervös.
Förra gången var jag nervös för jag visste inte då vad som skulle hända, hur det skulle kännas, hur ont jag skulle ha och hur dåligt jag skulle må i flera veckor efteråt.

Nu vet jag hur det känns och jag vet vilka jobbiga veckor jag har framför mig. Jag vet hur stor smärtan kommer att vara både fysiskt och psykiskt kommer det säkert att vara 10 gånger tyngre.
Men jag är då på rätt sida denna knäskada, jag närmar mig ett vettigt liv med ett fungerande knä.
Jag närmar mig ett liv med att klara av vardagen utan att behöva stå över så mycket saker som jag tycker är så roligt.

Har njutit under dagen över att göra saker som jag inte kommer att klara av ett bra tag framöver.
Springa runt i skogen och plocka blåbär.
Är lite ledsen över att jag kommer att missa lingonsäsongen, det brukar vara de jag plockar mest av.
Har tagit en sista cykelrunda ikväll.
Ska ta en sista joggingtur imorgon efter jobbet och bara minnas hur skönt det är att kunna springa, men det starkaste minnet av den löpturen ska ändå vara känslan och smärtan att springa med ett träben.
Jag kommer att njuta när jag kan springa utan smärta igen, tänk vad skönt det kommer att vara!

Denna rehabiliteringstid kommer att ta mycket längre tid, och det är jag även inställd på.
Vid en ny rekonstruktion av korsbandet så måste man vara mycket försiktigare och allting får inte gå lika snabbt fram.
Sen har jag en magkänsla som säger att meniskerna kommer att fixas till då det känns att någonting är fel med de och då det även syntes på MR att jag har en spricka i den yttre.
Sys den ihop så blir det troligtvis 6 veckor med ortos, men jag ser hellre att de lagar allt på en gång och sen får allt ta den tid det tar.
Jag var sanslöst snabb förra operationen och allting gick ju så otroligt bra. Min sjukgymnast hade aldrig träffat någon som rehabiliterat sig så snabbt som jag gjorde.
Efter 4 dagar kastade jag kryckorna och efter 6 1/2 vecka sprang jag. Jag var åter i fotbollsträning efter knappa 4 månader. Det gick bra helt enkelt, men jag får inte jämföra den gången med den rehab som komma skall.
Detta är ett nytt kapitel som kommer och framförallt får ta tid att slutföras.

Detta är min andra korsbandsoperation.

Längtan till dagen D!

Publicerad 2012-08-21 23:23:32 i Operationen

Minuter känns som timmar.
Timmarna känns som dagar.
Dagarna känns som veckor.
Veckorna känns som år.

Varför kan det inte bara bli tisdag 28/8 7.30 NU?!

Operationen är redan gjord....?!

Publicerad 2012-08-21 06:31:00 i Operationen

Oj vad jag drömt konstigt inatt.

Drömde om att korsbandsoperationen skedde i natt och att jag var halvvaken medan de opererade, jag kände och hörde hur de höll på i mitt knä.
De opererade med mitt knä böjt i 90grader och opererade även den inre menisken på mitt vänstra ben, den var visst trasig utan att jag ens visste om det. Fick flera långa jättetunna ärr på det knäet, vet inte alls vad de fixade i det knäet.

Jag fick 2 stycken rejäla ärr, ett mitt på knäet (och så kommer det troligtvis att se ut) sen ett stort och brett på utsidan av knäet. De såg inte vackra ut, vattniga och variga. Jag fick även se en bild på hur det gamla korsbandet hade sett ut och det hängde nästan bara fast i en enda liten tråd.
Jag gick en hel del på benet, haltandes såklart men kände mig ganska pigg bara någon timme efter op.

Jag var ute och vandrade, måste ha varit på ett varuhus eller liknande för det var flera hissar som inte alls gick som man ville, det var lite av ett lotteri att se vart man hamnade.
Tillslut så blev jag så less på de där hissarna att jag promenerade nerför en jättebrant backe istället.

Jag gick och gick och gick, hittade inte hem så då ringde jag efter skjuts.

Skulle såklart uppdatera Facebook med en status uppdatering om att det var tredje gången gillt, men då hade 114 st redan skrivit i min logg och det var allt från lycka till med foten, hoppas förkylningen blir bättre och andra som berättade om sin rehab.

Ja ni, en konstig dröm där vissa delar snart blir sanna.

Bara 7 dagar kvar nu!!!!

Tisdag 28/8 07:30 Korsbandsoperation nummer 2

Publicerad 2012-08-13 12:57:43 i Operationen

Tisdagen den 28/8 kommer jag att lappas ihop ännu en gång.
Förhoppningsvis den sista!

Nu laddar jag inför operationen med stenhård träning,
se till att hålla mig frisk, hel och utan skavanker.

Äntligen så kanske jag blir någorlunda hel igen! :)

Det börjar klarna mer och mer!!!

Publicerad 2012-08-01 15:28:07 i Operationen

Det blir en ny operation, JA!!

Först var det prat om att jag skulle vara tvungen att gå via landstingets sjukvård och då var det 3 månaders väntetid på operation. Sen kom jag på att jag borde ju kunna använda vår elitidrottsförsäkring eftersom att de tidigare godkänt MR och operation.
Så jaga lite folk här och jaga lite folk där.
Sen så börjar det klarna!

Nu håller jag på att invänta en remiss via mail från ortopeden som ska skickas vidare till Euro Accident (EA).
När de får in den och den godkänns så ska jag ha en operationstid inom 14 arbetsdagar.
(Om den nu godkänns)

Vart operationen blir är ännu väldigt osäkert, jag får eller kan inte boka min op. tid själv, utan det fixar EA .

Shit vad allting började gå fort helt plötsligt!!!

Jihooooooo vad allting känns bra och att det mesta går min väg just nu!
Men än så länge är det väl en bit kvar innan jag kan ropa hej..

Happy b-day!

Publicerad 2012-02-16 23:12:41 i Operationen

Idag firar vi 1 år med mitt nya, hela korsband!

1 år med blandade känslor och starten på resan tillbaka mot fotbollsplanen.



Ett svullet och ett inte funktionsdugligt knä, dec 2010, innan operationen

Det blev en dusch iallafall!

Ungefär 1 vecka efter operationen



Snitten är inringade och hela insidan av vaden är gul




Det är fortfarande en bit kvar tills jag är färdig och litar 100% på mitt knä.
Men denna dag är värd att minnas, en bra dag helt enkelt!!


Meniskoperationen

Publicerad 2011-09-20 19:22:33 i Operationen

Nu är jag åter hemma och förundras över hur smidigt och enkelt allting har flytit på idag!

Jag har ju under dagen postat lite inlägg då och då om hur det gick för mig och om vad som hände!

Jag fick vänta lite längre än 20 minuter efter det att jag fått lokalbedövningen innan jag promenerade in till operationssalen. Upp och lägga sig på operationsbordet som var klätt med blått "papper". En snygg blå mössa på huvudet. Benet tvättades först med descutan och sedan med sprit innan det blev omlindat av mera blått papper och placerat i en sak som var format som ett U. 

Ett skynke spändes upp framför mitt ansikte så att jag inte kunde se vad de gjorde eller vilka instrument som användes.

Så, ett jack i knäet och en slang med koksaltlösning fördes in och fyllde mitt knä så de lättare skulle se alla delar. En kamera fördes in och sen fick jag vara med under hela operationen och titta på en färgskärm. Jag kände hur de höll på att böka därinne, men det gjorde inte det minsta ont. Jag fick se mitt nya korsband som såg riktigt fint ut, det bakre korsbandet, menisken och övriga ledytor.

En krok som var 2mm stor fördes in och med den undersökte Torgil min menisk. Till en början så hittade han inte sprickan och fick lyfta och flytta lite på menisken för att hitta igen den. Mitt ben "bröts" utåt för att sära lite på lårbenet och underbenet och enklare komma åt menisken.

En sax/tång fördes in och med den klipptes sprickan bort. Torgil trodde att mina smärtor och svullnaden som uppkommer när jag promenerar eller springer är att det drar i sprickan. Ljudet som uppstod när han klippte i menisken lät precis som när man klipper hårda tånaglar. Jag kände hur han klippte, men ingen smärta.

Fram med en "dammsugare" som tog ut alla små bitar och även koksaltlösningen.
Som avslutning så drogs kameran ut och mina små hål tejpades igen. Jag har ingen aning om hur många hål det blev eller vart på knäet de är. Men det spelar ingen roll, bara jag blir kvitt smärtan.

Ett vackert bandage och sen promenerade jag tillbaka till min säng igen!
Lite fika bestående av mackor och en cola. Gud vad gott! :)

Ringde och pratade med mamma, pappa och en tjej i laget.
Sen var det bara att vänta på att få skjuts hem.

Alltså.
Jag var på Läkarhuset Norr kl11.
Operationen påbörjades kl12.55.
Jag åkte hem kl14.15.

Helt sagolikt vad bra man egentligen kan må efter en operation!
Jag promenerar omkring här hemma utan kryckor och utan haltande.
Är smärtfri än så länge, men lokalbedövningen slutar nog verka snart, så då får vi se hur det känns.

Just nu känns det lite lustigt när jag böjer och rätar ut benet. Det sista de gjorde innan operationen var klar var att spruta in mer lokalbedövning i mitt knä. Och nu liksom skvalpar det omkring i mitt knä och ibland låter det som att knäet "rapar" när jag böjer ihop det och sen rätar ut det. Men det ska väl komma ut snart eller åka vidare i kroppen!

Jag har fotat lite med min mobil under dagen, så bilder kommer väl senare i något inlägg!

Tack för alla peppande ord och alla Kramar :)
Jag är snart Back on track igen!

KRAMAR

15 min till operation

Publicerad 2011-09-20 12:26:03 i Operationen

och jag fortsätter att mobilblogga!

Kom fram till läkarhuset Norr runt 10 i 11 och fick sitta i deras mysiga väntrum ett tag.

Blev visad till en säng och satte på mig riktigt fula sjukhuskläder, en klänning med öppen rygg och sen en morgonrock ovanpå.
Kröp ner under täcket och halvsov till kl12 då Torgil kom och pratade lite.
Han gick iväg och återkom senare med 2 stora sprutor, de som jag inte sett framemot! Han tvättade knäet och sen stack han in nålen på 3 ställen, det gjorde inte alls lika ont som förra gången.. Tack gode gud.
Men det var ju inte skönt kan jag säga! Nu är mitt knä dubbelt så stort igen och jag har tagit kort på det så ni kan få se senare!

Nu väntar jag bara på att lokalbedövningen ska verka i 20 min och sen tar operationen bara 20 min.

Så runt 14 så får jag hämtning och beger mig hemåt!

Åter igen så känns det inte som att det är jag som ska bli opererad, jag förstår inte att det äntligen är min tur efter all väntan. Men jag förstår inte riktigt heller att jag varit så skadad som jag varit och haft de smärtorna som står i vissa inlägg i bloggen.
Jag är otroligt glad att jag startade min blogg redan när jag gjorde illa mig så jag kan gå tillbaka och minnas!

Haha, nu ligger det någon bredvid mig och snarkar! :)

Om

Min profilbild

Jempa

3/10 2010 främre korsbandet 16/2 2011 operation 21/6 2011 inre menisken 20/9 2012 operation 10/6 främre korsbandet igen Vid frågor, maila mig på [email protected]

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela