Det kliar...
...lite överallt såhär 6 dagar efter operationen!
Det känns som att operationssåren håller på att läka ihop och det kliar hemskt mycket under mina 5 plåster, längtar till 13/9 då jag får ta bort dom.
Det kliar på mina ben, Måste raka benen så gott det går runt plåstren. Håret på benen är väl snart så långa att jag kan börja göra inbakade flätor.
Tror att det växer extra bra när det blir varmt av stödstrumporna också.
Jag brukar ofta ligga och sova på mage eller på sidan, men det är jobbigt att hitta någon skön sovställning då båda mina längre sår hamnar och ömmar rakt på varandra då jag ligger på sidan.
En kudde mellan knäna gör det hela lite bättre, men att sova på mage är omöjligt än så länge. Längtar tills jag kan sova precis hur jag vill.
Det kliar i fingrarna, jag börjar bli lite smått rastlös.
Efter bara en knapp vecka så blir jag galen av att bara gå hemma och ändå så var jag liggandes i 3 dagar.
Ska plocka fram stickningen av en tröja som jag påbörjade förra hösten. Har även ett virkprojekt som jag skulle behöva slutföra.
Jag är råtaggad på att få köra igång med träningsprogrammet för korsband-v1 på tisdag, nya utmanande övningar, nya inspiration att träna och har jag tur och jobbar upp böjningen liiite mera så kanske jag tillochmed får börja cykla lite lätt!
Hade detta varit min första operation och rehabilitering så hade jag redan nosat på de nya övningarna, jag hade tränat 10ggr/dag istället för de lovliga 6. Jag hade gjort 30 repetitioner istället för 20. Jag hade gjort allt och lite till.
Men nu ska jag ta allt enligt programmen, planen och sjukgymnastens direktiv.
Träningen går bättre och bättre för varje gång jag kör den. Det är bara den där spänningen i låret som är svår att hitta. Har så otroligt ont i lårmuskeln där de gick igenom för att dra korsbandet på plats. Kommer nog alltid att ha mer eller mindre ont där då jag haft ont varje dag sedan första operationen.
Jag längtar tills jag får kasta kryckorna helt och hållet.
Inne använder jag en eller ingen krycka. Går jag tillräckligt sakta så haltar jag inte ens! :) Framsteg!!!
Ute så får båda följa med hela tiden än så länge. Det är mera ojämnt, halkigt och folk är lite mer försiktig om man har två extra ben med sig.
Måste ha kryckorna tills jag inte haltar längre, så det kan dröja ett litet tag tills rörligheten är så pass bra att benet går att räta ut tillräckligt.
Åh, tänk när den dagen kommer då sjukgymnasten säger att jag får börja springa igen. Vilken dröm och vilket fint mål att sikta mot! :)
Nu ska jag duscha och ta bort lite av den päls som jag odlat på mina ben!
Ha en riktigt fin dag!
