Hejdå krycksen, vi ses aldrig mer!
Nu lämnar jag kryckorna för denna gång och hoppas på att de inte behövs på väldigt länge.
Jag hoppas att Mr Sjukgymnast också tycker att det är okej då jag ska träffa honom på onsdag.
Jag haltar inte om jag går sakta, så det är långsam takt som gäller för mig.
Tycker att det känns så töntigt att gå med kryckor när jag kan gå utan dom.
Sen är det ju ganska bökigt, det gör ont i händerna och de är ivägen...
Så nu får de stå inne medan Jempa är ute!
Hejdå kryckor, ni är aldrig välkomna åter!