Resan tillbaka efter två korsbandsskador

Här läser ni om min resa tillbaka till ett aktivt liv efter 2 främre korsbandsskador, en meniskskada och kärleken till fotbollen.

Intressant korsbandssfakta

Publicerad 2012-07-30 16:48:31 i Frågor och svar

Jag hittade igen lite statistisk på nätet som handlar om korsbandsskador och allmän info om dessa som jag tyckte var intressant!


Runt 80/100 000 inv/år drabbas av en främre korsbandsskada.

Kvinnor opereras i genomsnitt vid 26 års ålder, män 28 år.
Åldern för kvinnor som tvingas genomgå en andra korsbandsoperation i samma knä är 24 år, män 29 år.

Kvinnors top fem i "farligaste korsbandsaktiviteter" är
1. Fotboll
2. Utförsåkning
3. Annat
4. Handboll
5. Innebandy

En första främre korsbandsoperation tar ca 75 min.
En andra främre korsbandsoperation tar ca 90 min.

Vid 98% av alla korsbandoperationer används hamstringssenan som nytt korsband.
Patellarsenan används främst i en andra korsbandsrekonstruktion.

I gruppen fotbollsspelande kvinnor mellan 15-18år har mer än 26% genomgått en ny operation (står ingenting om vilken typ av skada som åtgärdats) i antingen samma knä eller det motsatta.
Den sammanlagda risken för en ny skada är så hög som 30%.



All fakta är hämtad från denna intressanta pdf-fil som korsbandsregistret gjort.
 
https://www.artroclinic.se/info/rapport2011.pdf
Jag lyckades inte göra en länk av denna, så ni får kopiera och klistra in i er egen webbläsare.

Svar till Alicia

Publicerad 2012-06-21 13:03:52 i Frågor och svar

Hej igen, jag spelar handboll och inte fotboll som du men jag undrar ändå hur vågade du börja gå in i närkamper? Just nu har det gått 5 månader efter min operation och jag får inte spela med försvarare mot mig men jag börjar ändå fundera på hur jag ska våga när det väl är dags. Just nu känns det som att jag aldrig kommer våga spela som jag gjorde innan utan jag är bara rädd för att skada mig igen. Man hör om så många som skadar knät en andra gång och jag är orolig för att jag kommer bli en av dem. Hur ska jag göra för att våga mentalt, hur gjorde du? Alicia

Hej Alicia,

Från början när jag precis hade gjort illa mig så var jag livrädd och vågade knappt se på en fotbollsmatch för att jag var rädd att folk skulle göra illa sig.

Det fascinerade mig varje gång en närkamp uppstod att kroppen och knäna kunde hålla emot dessa krafter som uppstår. Jag trodde jämt att någon snart skulle ligga på backen och krampaktigt hålla om sitt knä, precis som jag gjorde. Men sen märkte jag ju att kroppen klarar mer än vad man tror.

Jag tog det väldigt försiktigt med fotbollsträningen från början, började med att ensam driva boll, passa mot en vägg. Allting med kontrollerade förflyttningar.
Sen började jag medverka i lite lättare passningsövningar tillsammans med laget och kom en passning lite fel så släppte jag den eller så tog jag fler tillslag än "lovligt".

Jag blev mer och mer sugen att börja spela när kroppen ändå svarade så bra på den övriga träningen och började väldigt försiktigt att vara med i lättare spelövningar.
Mina lagkamrater var ju väldigt försiktiga med mig och ingen gick in i någon närkamp de första veckorna samt att jag gjorde allt för att akta mig för de situationerna.

När sen kroppen höll för spel och bollkontrollen började infinna sig igen så föll det sig ganska naturligt att börja gå in i närkamper.
Jag har aldrig varit någon som smäller på eller går in i närkamper bara för att vara "ful", jag kliver in i de när jag måste.
Ju mer säker jag blev i mitt spel så vågade jag kliva in mer i närkamper också. Visst, huvudet var inte alls med alla gånger och det var inte alltid jag vågade kliva in.
Men det kom mer och mer och sen gjorde jag en glidtackling här och en "axelknuff" där och sen var jag på gång.

Mina tränare petade mig ur truppen den dagen som jag gjorde illa mig pga att de tyckte att jag inte riktigt vågade/ville gå in i närkamper på samma sätt som tidigare. Men jag tror mer att det är det undermedvetna som styrde det.
Jag ville ju bevisa att tränarna hade fel som petade mig och visa att jag kan och vill gå in i närkamper igen.
Så då ville jag spela med vårat div.3 lag och kliva in i närkamper, slita, kämpa och visa att jag är tillbaka.

Då hände det tråkiga....

Men det lilla tips jag kan ge är att lyssna på kroppen och ta det i den takt som du själv känner att du klarar av.
Ha en dialog med dina tränare så att de vet hur du känner och tänker, ingen ska pressa dig till att göra saker tidigare än vad du själv är redo för.

Jag svarar gärna på fler frågor, antingen här via bloggen då de syns för alla eller för mer privata svar på mail: [email protected]

Håller mina tummar för att allting går SUPER för dig!
KRAM


Om

Min profilbild

Jempa

3/10 2010 främre korsbandet 16/2 2011 operation 21/6 2011 inre menisken 20/9 2012 operation 10/6 främre korsbandet igen Vid frågor, maila mig på [email protected]

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela