Resan tillbaka efter två korsbandsskador

Här läser ni om min resa tillbaka till ett aktivt liv efter 2 främre korsbandsskador, en meniskskada och kärleken till fotbollen.

Kan äntligen pusta ut

Publicerad 2013-05-23 14:04:56 i Knäskadan

Puuuuuuuuuuuh...

Inget korsband, ingen menisk, inget ledband.
Allt i knäet är intakt hos min kära lillasyster.

Det är ju såklart helt underbara besked och en tung sten släppte från mitt hjärta när jag fick de goda nyheterna!

Allt är inte frid och fröjd och helt.
Hon har en fraktur i underbenet ungefär där korsbandet fäster, men det ska inte påverka korsbandets funktioner överhuvudtaget.
Hon slipper tackolov gips, men 6 veckor på kryckor och tillbaka på fotbollsplanen om ca 3 månader.

Det är ju skönt att slippa operation och ben läker ju av sig själv och det är ju betydligt bättre än mjukdels- och ledbandsskador!
Så ja, jag är otroligt lättad och nöjd över att det inte var någonting i knäet!!!!!

Nej nej nej nej nej nej

Publicerad 2013-05-22 14:26:49 i Knäskadan

Håller tummarna på extremt goda besked i eftermiddag!!!

I söndags gjorde min lillasyster illa sitt vänstra knä..
Illskrik och ambulansfärd mot sjukhuset och akuten.
Stor låsning i knäet då hon inte kan räta ut benet helt och hållet.
Ortopeden drog och kände och tyckte att han kände ett korsbandsstopp, men han var inte riktigt säker.

Hon fick tack o lov snabb tid för MR och den gjorde hon i morse.
Förhoppningsvis får vi veta resultatet på den under dagen.

Jag behöver nog inte ens berätta att det gjorde otroligt ont i hjärtat och att jag blev väldigt ledsen när jag hörde om skadan.
Jag skulle alla dagar ta hennes skada, för med mitt knä så är fotbollen snart ett gammalt kapitel och jag vet hur mycket idrotten betyder för henne och jag vill inte att hon ska hamna där jag är nu!

Håller verkligen alla tummar för bra besked och lovar att uppdatera när jag hör någonting nytt!

Tummen upp för cykel

Publicerad 2013-05-06 21:52:34 i Knäskadan

Bitter efter kvällens misslyckade löptur gick jag bara in, tog på mig mer kläder och hoppade på cykeln istället.

Det blev 11km på 27min! Helt ok tycker jag med tanke på att det var årets första "långtur".

Nu känns det allt lite bättre i kropp och själ efter att ha fått köra ur kroppen lite!

...

Publicerad 2013-05-06 20:06:25 i Knäskadan

Undrar om man någonsin kommer att kunna springa utan smärta precis som förut?

Korsbandsbloggar

Publicerad 2013-04-19 19:36:00 i Knäskadan

Jag har lääääänge tänkt att jag skulle göra en liten sammanställning över korsbandsbloggar som jag har läst och läser.

Vissa är färdigrehabiliterade, andra mitt i och vissa har tragiskt nog nyligen drabbats av denna jävliga skada.

Saknar du dig själv på listan eller har du tips på någon som jag ska lägga till, kommentera eller skicka ett mail till [email protected]
Om du inte vill vara med på denna lista så säg till, då tar jag självklart bort dig! 

AKA
Emelie
Eleonor 
Lina
 
Violet
Emma
Malin
Evelina
Caroline  
Sofie
Moa
Linn


Så mycket inspiration, så mycket vilja/glädje/sorg,
peppning, tips, tankar, funderingar.

Men viktigast av allt är ändå att vi har varandra,
Korsbandssystrar har ett speciellt band tillsammans.
Det är INGEN som vet vad man går igenom, mer är de som själva drabbats.

Update sent om sider

Publicerad 2013-03-07 13:22:53 i Knäskadan

Nu var det otroligt längesedan det blev en update här.
Mycket annat tar upp min tid och därför så har bloggen legat i rejäl vinterdvala.

En liten update kommer här!

- För svag i båda baksidorna samt höger framsida lår för att få göra mer än att springa och hoppa.
- Känner inte av knäet i vardagen
- Springer en del, dock inte i närheten av maxfart eller långdistans
- Spänsten är i det närmaste obefintlig
- Konditionen är på väg tillbaka sakta men säkert
- Motivationen att köra rehab har varit på - 1 000 000 men är påväg tillbaka
- Omotiverad till fotboll över huvudtaget
- Funderar över framtiden och har nog nästan bestämt mig över vart det slutar
- Är anmäld till Blodomloppet och tränar inför att få en bra tid på det
- Är kär

Ja, det var väl kanske en liten update om vad som händer just nu.
Och den bästa punkten hamnade såklart längst ner!

731 dagar senare

Publicerad 2012-10-03 08:00:00 i Efter operationen

2 år sedan detta inlägg skrevs, inlägget som handlade om när jag skadade mig första gången.

Ja, idag är det hela 2 år sedan den där tragiskt tråkiga dagen som kommer att följa mig livet ut.
Tänk att en enda dag kan göra så att ett helt liv blir förändrat.
Jag kommer att behöva leva med mina knän i alla år framöver och de kommer aldrig att bli som de en gång varit.

Just idag för 2 år sedan var den senaste matchen som jag startade i Södras div1 lag. På två år har jag inte kommit tillbaka till den form som jag var i då.
Jag har gjord två inhopp i seriematcher i div1 och spelat några enstaka matcher med Södras div 3 lag.
Men jag har aldrig varit  tillbaka i den fotbollsform jag en gång hade, jag har aldrig spelat 90 minuter på 2 år.
Jag har inte känt mig tillbaka rent fotbollstekniksmässigt och absolut inte fotbollskonditionsmässigt.

På två år har jag inte kommit längre än att jag återigen kör rehab som bara innebär lätta vikter, mil på cykel, lätta småhaltande promenader.

Jag hade aldrig i hela mitt liv trott att det skulle vara en så jävla lång och tung resa som detta varit.
Jag trodde att allting skulle lösa sig efter första skadan och operationen, att det var rehab i 6 månader och sen var det slut med läkar-, sjukgymnastbesök, operationer och rehabilitering.
Jag skulle vara tillbaka helt och fullt på fotbollsplanen till 100% till säsongen 2012 och det skulle vara en rolig säsong där jag skulle spela mig till en säker plats på bänken, bli en otroligt duktig och viktig inhoppare, till att kanske få vara med i startelvan.

Säsongen 2012 försvann....

All rehab gick så jävla bra efter första skadan (2010) då man efter en första bedömning från MR såg att främre korsbandet var av, spricka på yttre menisken, yttre ledbandet var nästan helt av och bicepssenan i baksida lår var nästan helt av.
Vid operationen fann man bara att det var det främre korsbandet som skulle lagas.

Tillbaka på fotbollsplanen i väldigt lätt träning efter 4 månaders felfri rehab och då händer det stora bakslaget.
Knäet viker sig och den inre menisken går sönder.
Får gnälla och tjata på att få träffa läkare och sen att göra en operation av menisken för att det inte funkar.

Nu låter jag allting ta den tid det tar, operationen skedde i september och jag var i lätt fotbollsträning i början på februari. Det gick bra, ganska bra iallafall. Jag tog det lugnt, tänkte på vad jag gjorde och gjorde ingenting förhastat.
Var tillbaka fullt i träning, gjorde pyttesmå inhopp i några träningsmatcher på vårsäsongen.
Satt på bänken i 3 seriematcher och fick göra två inhopp.

Träningarna gick superbra allteftersom och jag kände mig riktigt på gång. Ändå blir jag inte uttagen och bestämmer mig för att spela match med div3 laget för att visa tränarna att de hade så fel, det kanske jag aldrig skulle ha gjort....
Det där satans, helvetes, jävla korsbandet flyger igen.


Nu sitter jag här igen och har inte kommit någon vart på två år.
Jag har lärt känna mig själv, men hur har jag haft tålamod, ork och vilja att fortsätta kämpa.
Hur har jag klarat alla dagar utan att göra det som jag älskar mest av allt...
På något sätt så måste jag ändå haft modet och hoppet uppe, för jag har inte kraschat i sängen, har inte gråtit mig till sömns, har inte tyckt speciellt synd om mig själv.
Gjort är ju gjort och det går inte att ändra på, så det är väl bara att fortsätta kämpa och göra det bästa av situationen.


Dessa dagar har fyllts med framgång och extrema bakslag som jag aldrig skulle kunna tro att det gick att hända.
Jag har ofta sagt att detta är en resa som varit otroligt tung, men som jag aldrig vill ha ogjord.
Jag ångrar mig där, jag vill inte ha första korsbandsskadan, operationen och rehaben ogjord, men nu är jag så sjukt less och skulle göra allt för att slippa detta.
Jag har gått igenom en helvetesresa redan efter första skadan och sen så ska man åka på samma skit igen.

Ja, 2 år av otroligt stor framgång och sen världens megakrasch.
Vem vet när jag slipper dessa knäproblem...

Bara en helg till i frihet

Publicerad 2012-08-24 15:49:51 i Knäskadan

Nu är det inte många dagar kvar tills jag får fixat mitt träben, bara en helg som med all sannolikhet går otroligt snabbt och sen en sista måndag på jobbet!

Det känns skönt att få göra bort det, men det känns också jobbigt på ett sätt.
Att återigen uppleva den där jävliga smärtan, att inte kunna sova som man vill, att få börja om att lära sig gå/cykla/springa.

Men fixar jag inte mitt knä nu så kommer det aldrig att bli som jag vill.. Jag kommer inte att kunna röra mig så fritt som jag önskar och vill.

Det kommer att vara många tuffa dagar, veckor och månader.
Men i slutet så hoppas jag verkligen att det var värt det!

Jag är laddad, men nervös!

Sportsmedicine Umeå

Publicerad 2012-08-09 13:34:53 i Knäskadan

Jag hade nog turen att träffa världens duktigaste ortoped idag.
Väldigt duktig på att förklara på ett sätt som gjorde att jag förstod (även fast jag kan mycket läkartermer vad gäller knän), lyhörd, trevlig, seriös osv.

Här snackar vi verkligen om en läkare som vet vad han pratar om och vet hur man undersöker knän.

Enligt honom så är det nästan ett under att man inte kan se någon förändring på korsbandet på MR.
Det glapp jag har är för stort för att det inte ska synas.
Sen glappade det en del i det yttre ledbandet också, men inte så mycket att han blev orolig för det. Troligtvis så är den skadan från första gången som jag gjorde illa mig.

Han gjorde en test på mina knän som ingen annan läkare gjort tidigare. Ett riktigt, riktigt obehagligt test...
Först tog han tag i foten med ena handen och sen runt låret med den andra handen, böjde mitt knä till 90grader och vred sen foten utåt. På mitt hela knä gick det hur bra som helst och han kunde böja/vrida så mycket som han ville.
Sen gjorde han samma sak på träbenet. Och han behövde inte vrida/böja mycket innan mina muskler i panik spände sig och kämpade emot. Jag skulle slappna av och när han gjorde testet igen så känner jag hur knäet är påväg ur led.
Han hade full kontroll på vad han gjorde, men för mig var det väldigt otäckt. Han lyckades med hjälp av handkraft och lite vridningar att göra så att mitt knä är påväg ur led.
Han gjorde ett såkallat "Pivot Shift Test", sök på det på youtube så får ni se vad jag menar.

Vi pratade väldigt mycket och han förklarade varje del väldigt väl.
Det fanns enligt honom två sätt att laga det nya korsbandet. Antingen så tar man patellarsenan (knäskålssenan) eller så tar man hamstringssenan från det andra benet.
Jag förklarade att jag fortfarande upplever att min baksida är väldigt svag och inte alls vad den borde vara, så mest troligt tar vi knäskålssenan som nytt korsband.

Skulle det visa sig att de finner någonting annat under operationen som måste åtgärdas så fixar de det på en gång.

Operationen tar ca 1 1/2-2 timmar, sjukskrivning i 1 1/2-2 månader trots att jag har kontorsjobb.
Att sjukskrivningen blir så lång beror mycket på att det är en reoperation. All läkning och rehab går så mycket långsammare och det behövs tid till att träna upp styrkan och muskler igen.

Jag fick en genomgång av operationen, allt runt operationen, sjukgymnast, narkosläkare, återbesök mm mm.
Massor med papper fick också följa med hem, 2 infohäften som jag ska läsa igenom ikväll, ett tjockt häfte med olika uppgifter som man ska fylla i och som ska skickas till korsbandsregistret senare.

Det känns som att Sportsmedicine är otroligt seriösa och otroligt duktiga på det de gör. Jag har hamnat på helt rätt ställe!

Under nästa vecka får jag veta datum, nervositeten börjar stiga!!!

Ortopedbesök

Publicerad 2012-08-07 09:28:28 i Knäskadan

På torsdag 9/8 kl9.30 ska jag på Sportsmedicine och träffa Per Liljeholm, överläkare specialist på Ortopedi för undersökning och info om operationen.
Det fanns visst lite tider över, så detta kan gå fort, riktigt fort!
Per är läkare för alpinalandslaget och opererade Maria PHs korsbandsskada.

Känns tryggt!

Nu ni!

Publicerad 2012-08-06 16:22:13 i Knäskadan

Skickade ett mail till Euro Accident i förmiddags för att jag hade inte hört någoting från dem.
Ville mest bara veta om de tagit emot mitt mail och om de behövde några kompletterande uppgifter.

Efter bara några timmar så ringde det och det var en trevlig sjuksköterska från EA.
Hon skulle beställa MR-bilderna på mitt knä och sen boka/anlita SportsMedicine i Umeå att boka in en tid åt mig för operation.

Antingen skulle sjuksköterskan återkomma eller så ringer någon från SportsMedicine och bokar en tid med mig.
Nu börjar jag vara nervöst förväntansfull.
Sen att jag kan bli inkallad på bara några dagar gör ju inte att man blir mindre nervös.

Håller tummarna att jag får veta någonting imorgon! :)

Hoppet lever

Publicerad 2012-08-02 19:00:40 i Knäskadan

Även fast jag kanske hade på känn att jag inte skulle få något svar ang försäkringen och operationstid idag, så har jag hoppats in i det sista att få veta någonting. Bara ett svar att "Vi har tagit emot ditt ärende" eller någonting liknande hade jag hoppats på. Men min mailkorg har varit stilla och tom. Imorgon får jag hoppas igen och sitta på nålar hela dagen. Skulle vara otroligt skönt att bara få veta någonting. Hade tänkt mig ett besök på gymmet ikväll, men jag känner att både kropp och huvud behöver en lugn kväll. Det blir godis och tv-mys med en fin vän istället.

Håller mina båda tummar, HÅRT!

Publicerad 2012-08-02 08:35:22 i Knäskadan

Så, nu är mailet till EA skickat,
håller tummarna för att det går bra och att det duger att skicka in bedömningen via mail också!

Väntar med spänning på att få veta någonting!!
(men kanske är lite för optimistisk för att få veta någonting innan helgen)

Om

Min profilbild

Jempa

3/10 2010 främre korsbandet 16/2 2011 operation 21/6 2011 inre menisken 20/9 2012 operation 10/6 främre korsbandet igen Vid frågor, maila mig på [email protected]

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela