Senaste inlägget handlade om min och
Saras stundande kväll i cykelns och orienteringens tecken!
Och kvällen inlägg handlar om hur allting slutade.
Jag trodde att vi skulle ha tappat det mesta av våra ynka orienteringskunskaper, men de satt i ganska bra.
Det var sämre med mina cykelkunskaper.
Och våran kartläsning efter några kontroller.
Min förmåga att bedöma avstånd, fart och bara allmänna faror fanns inte i min hjärna denna kväll.
Jag borde nog ha lämnat cykeln hemma och promenerat istället.
Inte mindre än 3 gånger höll jag på att köra ihjäl mig själv.
Sara höll på att bli ihjälkörd en gång pga mig.
Vi trampade i lagom fart ut på vägar som jag aldrig visste fanns, förbi en porlande bäck och vackra hästar!
Ute på landsbygden fast ändå 10 minuter från "stan".
Lite offroadcykling på småstigar i hopp om att det skulle komma ett elljusspår och därmed en genväg. Genvägen blev en senväg och det var bara att vända om och köra omvägen istället.
Mycket skrattande, trampande och skrivande.
Alla planerade kontroller blev tagna och nu har vi bara 1 gång kvar innan kartan har slut med kontroller.
Man kanske ska rita in egna eller ta samma en gång till.
Lokalsinnet har förbättrats.
Men kartan har inte alltid överensstämt med verkligheten.
Eller är det jag som trott att jag var på ett ställe, men egentligen varit på ett annat.
Vi skyller på kartan tycker jag!
Tackar ändå för en mycket trevlig cykeltur.
Och tackar för att jag kom hem hel och ren!