Resan tillbaka efter två korsbandsskador

De enda och väldigt få gångerna som jag får ont i mitt knä nu för tiden är
- När det är riktigt riktigt kallt ute, eller mindre kallt och snålblåst
- När jag håller på att bli/är förkyld


Igår var det löpträning tillsammans med laget och jag hade ont i knäet på uppvärmningen och tyckte att det var jättekonstigt då jag inte upplevt det på väldigt länge.
Jag gjorde lite benböj för att väcka musklerna, men det hjälpte inte riktigt.

Löpningarna drog igång och jag hängde med längst fram, inte så lätt som jag brukar göra, men jag slet.

Denna vackra skylt finns att köpa hos Kreativ Insikt och passar väldigt bra in just här, just nu!

Jag är inte alls bortskämd med frågor så när de dyker upp så blir jag extra glad!

Hej Jennifer!

Har läst igenom en hel del i din blogg och är imponerad av din vilja och styrka! Keep going!

Undrar om du hade svårt att böja in och ut benet efter operationen?

Har nyligen fått en liknande skada som dig och skulle gärna vilja veta hur dina första veckor efter meniskoperationen var?

Ha det så bra!
/Jimmy

Hej Jimmy!
Tack så jättemycket och kul att du hittat till min blogg! Det är inte så många som gör det, men jag hoppas att jag kan hjälpa till iallafall!

Jag var själv tvungen att gå tillbaka i arkivet och läsa om hur jag hade det i knäet runt operationerna.
Det var ju ett bra tag sedan och tack o lov så har jag glömt det mesta som var jobbigt!

När korsbandet var av så hade jag stora problem med instabiliteten och det ville gärna vika sig vilket det också gjorde 2 gånger efter det att jag slet av korsbandet.
Jag hade ofta ont i knäet och det gjorde ännu ondare om det var riktigt kallt ute. Efter för mycket fysisk aktivitet så svällde det gärna och smärtade. Jag var väldigt rörlig några veckor efter skadan då svullnaden lagt sig.
Men jag jobbade på med styrkan och var väldigt bra tränad innan operationen.
Efter korsbansoperationen (som gjordes först) så hade jag mycket svårt att både böja och räta ut knäet, böjningen är inte fullt återställd ännu då inte musklerna i baksida lår lärt sig hur man får foten mot rumpan. Men det övas med hjälp av mycket träning för baksida lår och jag hoppas att det kommer att bli bättre.

De närmaste dagarna efter meniskskadan (ej operationen) så var det också stora problem med rörligheten, dels så högg det mycket i knäet och sen så var det mycket svullet.

Just när menisken var skadad så hade jag ont i princip dygnets alla timmar.
Om jag promenerade så fick jag ont efter bara några minuter, om jag sprang så fick jag ont efter några hundra meter och att hoppa funkade inte alls. Jag plågade mig med promenader och löpningar i smärta för att försöka att höja gränsen för när det började göra ont, men det hjälpte inte alls.
Hela sommaren (juni-sept) genomförde jag all träning på cykel och det var faktiskt riktigt trevligt och det blev många, många mil. Men visst ville jag kunna vara "som alla andra" och därför gjordes operationen som gick supersmidigt!

Efter meniskoperationen så hade jag ändå stor rörlighet, det enda som satte stopp var svullnaden och den höll i sig ganska länge.
Jag fick jobba hårt med att få ut det sista av sträckningen då jag ofta gick med lätt böjt ben och inte riktigt vågade sätta i foten långt fram när jag promenerade.
Jag hade ingen som helst smärta i knäet och kunde promenera från operationsbordet tillbaka till min säng direkt efter ingreppet då de klippte bort en bit av menisken. Jag använde inga kryckor men haltade lite grann pga stelhet och svullnad.
Jag upplevde att knäet knäppte till om jag rätade ut det för långt och samtidigt gjorde en liten rotation av underbenet, det var ingenting som gjorde ont, mest bara obehagligt. Detta upplevde jag ibland flera gånger om dagen och ibland inte alls.
Efter några veckor med styrketräning så försvann det helt och jag märker inte alls av det idag.
Jag har ett uttänjt korsband efter menisksmällen och det är instabilt ibland, men menisken verkar fungera precis som den ska!

I dag så tränar jag fotboll tillsammans med laget, men kliver av när det blir närkampsspel.
Så efter 17 månader av skador, operationer och rehab så är jag äntligen snart klar med min resa!

Ingenting är omöjligt och vill man bara någonting tillräckligt mycket så klarar man det!

Man vill aldrig bli skadad och tvingas vara borta från det man älskar, men det kommer faktiskt någonting positivt ur det jobbiga också, även fast man kanske inte tror det när det är som tyngst!
Fortsätt att kämpa och hör hemskt gärna av dig så jag vet hur allting går för dig!
Lycka till med allt och jag håller mina tummar för dig :)

Fotbollsträning med knäskyddet fungerade bara perfekt idag!
Börjar spela in mig mer och mer och i vissa situationer så tänker jag inte ens på att jag har det på mig!
Vi körde en avslutsövning med långa passningar och avslut från långt håll.
Jag gjorde faktiskt 2 mål även fast bollen med nöd och näppe tog sig fram till målet!
Jag är glad över att jag kan vara med på så mycket :)

Den andra träningen inträffade när jag kom hem från träningen.
Hemtjänsten som hjälper morfar med lite blandat lyckades köra fast på mormor och morfars väg... Det hade drevat igen en del, men inte alls så farligt.
Jag, mamma, pappa, mormor och en till från hemtjänsten lyckades tillslut få upp bilen på vägen igen med hjälp av några spadar, draghjälp från en annan bil och genom att knuffa.
Detta var andra gången denna vinter som hemtjänsten kör fast på mormors väg. Så imorgon kanske jag måste sätta upp några plogpinnar för att det inte ska inträffa en tredje gång!

Har planerat att ha träningsledigt fredag och lördag, om ingenting annat händer!

Att springa utomhus på ojämn packad snö, i mörker, i nedförsbacke och i hög fart med snäva kurvor är inte riktigt min grej.
Knäet håller absolut utan problem, men det känns så olustigt i just nedförsbacke.
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva detta, men jag löper mycket hellre uppför backar än nedför.
Det är bara att vänja knäet och huvudet så kommer det nog att kännas mer naturligt efter hand!

Nu har jag varit med på alla fotbollsträningar sen vi drog igång igen efter juluppehållet!

Tycker faktiskt att det går riktigt bra och det är så kul att kunna vara med och sparka boll igen, leendet sitter som klistrat! 
Det fattas fortfarande otroligt mycket tekniskt, men det är väl sånt som får komma mer och mer eftersom.

Börjar faktiskt ta lite snävare riktningsförändringar, vara med på avslutsövningar, kraftigare med-/mottag och hårdare passningar.

När någonting går mindre bra, precisionen är dålig och kvaliteten överlag är dålig, då kan jag bli riktigt besviken och arg på mig själv.
Jag vill vara så bra som jag en gång var.

Fast då brukar jag ändå försöka att tänka hur länge jag inte rört en boll och vilka framsteg som ändå gjorts!

Det gäller att vara nöjd över det lilla och minnas resan tillbaka...

... Jempas oförglömliga resa!

Jag funderade ju tidigare om att skaffa ett skydd och nu har jag gjort det.



Hyper X-knee heter skyddet och ska skydda från översträckning, stabiliserar knäet och minskar belastningen på knäet.

Det kändes faktiskt riktigt stabilt när jag hade det på träningen idag, även fast det till en början känns väldigt klumpigt! Lagets sjukgymnast tycker att jag ska använda det när jag springer vanligt också, fast det vet jag inte riktigt om det behövs.. Jag känner mig inte minsta instabil när jag löper rakt fram och har kontroll på vart jag sätter fötterna.
Måste väl ändå vara bättre att träna musklerna när det finns möjlighet än att låta de vila i "onödan"?!
Det är iallafall min åsikt.

Ska försöka att spela in mig med det så att jag känner mig trygg och smidig med det!

Innerst inne så vill jag inte alls ha ett skydd, jag vill att min kropp och mina muskler ska klara av belastningen och hålla ihop knäet utan problem.
Jag vill att min rehab ska hjälpa mot instabilitet, men det gör inte det.
Jag vill INTE att folk ska tro att jag har på mig det bara för att man ska tycka synd om mig.
Jag vill egentligen inte påminnas om mitt knä på grund av ett skydd som visar att jag inte är hel.

Jag och Hyper ska bli bästa polare och stötta varandra i alla situationer, vare sig de är jobbiga, tråkiga eller fantastiskt roliga och trevliga!

Igår var det återigen dags för supersportsöndag.

Det blev lite snöskottning, skidåkning, löpning, fotboll och tillsist pingis.
Löpningarna gick otroligt bra och kroppen kändes riktigt pigg!
Underbart att all den träning som man slitit med verkligen börjar ge resultat.
Jag var ju väldigt orolig över att jag skulle ha svårt att hänga med, men det går ju faktiskt riktigt bra.
Men, när vi börja köra de kortare och snabbare intervallerna så kommer jag nog att tappa min position.
Jag har alltid varit mycket bättre på långa lite långsamma intervaller än de väldigt korta och explosiva, men det ska ju också tränas upp!

Nu var det många dagar sedan det blev någonting nytt här.
Dels har jag inte haft tid eller prioriterat bloggen, sen är väl allting ungefär precis som vanligt!

Träningarna flyter på och jag sparkar mer och mer boll.
Kroppen har svarat ganska bra på träningen även om jag var otroligt sliten på onsdagens löpträning.
Låren var som betongklumpar och vaderna höll på att sprängas.
Jag var inte alls lika pigg eller alert som tidigare träningar, men 9 träningar på 9 dagar kanske är en anledning.
Utöver alla gemensamma pass så har jag åkt längdskidor, spelat pingis och promenerat.
Nu har kroppen fått sig 2 välbehövliga vilodagar!

Det genomförs just nu ett fotbollsforskningsprojekt i Umeå där alla deltagare är tjejer och resultatet ska i slutändan visa om man blir en bättre fotbollsspelare genom att fokusera mycket av fotbollsträningen på att bli bättre på "fel"fot. Och blir man även bättre i "rätt" fot genom att träna "fel" fot?!

Umeå Södra, Umeå IK och tjejer vid fotbollsgymnasiet på Dragonskolan är med i studien och det började med att vi har gjort olika fotbollsövningar för att mäta färdigheter i höger- resp, vänster fot.

Det var bla att ta emot bollen i sidled och driva igenom några koner (på tid), stå felvänd mot ett mål-ta emot en boll- vända och sen skjuta i en viss del av målet (på tid), slå crossbollar med höger och vänster fot, nicka så långt som möjligt åt höger eller vänster och sen en koordinationsövning för att se hur kroppen rör sig.

Allting är ju väldigt exakt och bollarna skjuts ut från bollkanoner, rullas ner från ramper osv för att alla ska få precis samma grundförutsättningar. Det var väldigt spännande att se hur man låg till och jag är ganska nöjd med min insats, men man kan ju alltid bli bättre, lite snabbare och lite mer precis.
Fast tänker man tillbaka och inser att jag faktiskt inte spelat "riktig" fotboll sen Oktober 2010 så är det väl mycket bra!

Nu väntar 4 veckors fotbollsträning där träning med "fel" fot ska involveras i 30 min 3 gånger i veckan och sen ska samma fotbollsövningar göras igen för att se framstegen.

Det ska även göras en test på hur rytmisk man är (vet inte riktigt vad resultatet ska visa) och sen har några (Jag) fått göra en magnetröntgen på hjärnan samtidigt som filmer på en tjej som sparkar fotboll visas, samt en film på olika rytmer.

Jag känner mig ganska mör i kroppen idag, men det tycker jag är helt okej!

Gårdagen var riktigt trevlig och började med 1mils längdskidåkning med ett break vid Hamptjärnsstugan för att äta en supergod våffla och sitta och njuta framför den sprakande elden som brann i öppna spisen.
Tillsammans med Ragna och Sara blev det en fantastisk trevlig tur där jag stod för den första vurpan medan Sara vann hela vurpligan.

Jag hann bara byta och laga lite snabb middag för att senare bege mig iväg på första löpträningen inomhus tillsammans med laget.

Det är alltid fjärilar i magen inför första fyspassen, hur bra ligger jag till fysiskt om man jämför med de andra!?
Det gick riktigt bra för min del tycker jag och jag hängde med bra på 4 minuters intervallerna, men när det blev 2 minuters intervaller och högre fart så orkade jag inte riktigt behålla min position där framme i klungan.
Men jag är riktigt nöjd iallafall och fick ett nytt rekord på pulsklockan, min maxpuls blev någongång under alla intervaller 199Hr...

Bara att byta om ännu en gång och förflytta sig från friidrottshallen mot fotbollsplanen och där gick övriga laget på spel på en gång, så jag körde lite passningar mot väggen, men mina ben var verkligen spagetti så det gick inte speciellt bra där.

Vi har även fått en sjukgymnast till laget och jag var ju bara tvungen att fråga om vad och hur jag skulle tänka om mitt knä.
Han kollade draglådan och det glappade ju lite grann.
Jag berättade hur jag tränade, vad jag har tränat fram till nu och hela min skadebakgrund.

Jag fick en tillfällig tejpning som ska hjälpa mot glappet och det gjorde det faktiskt, men det går liksom inte att tejpa på sig själv när det är bak i knävecket som tejpen ska gå i kors.
Enligt honom så skulle jag absolut ha det tejpat eller skaffa ett skydd.
Han skulle kolla upp ett skydd som passar min skada och hjälpa mig med den biten så att jag blir så stabil som det går. Så vi får se när jag får börja spela in mig med någonting klumpigt runt knäet...
Hjälper det så är jag riktigt nöjd, men jag hade helst av allt velat att mina muskler själva klarade av att kontrollera instabiliteten, men eftersom att jag är så stark redan och fortfarande glapp så finns det ingenting annat att välja på.

Efter det lilla fotbollspasset så han jag bara hem en snabbis till mamma och pappa för att byta om (igen) och slänga i mig lite käk.
Kvällen avslutades såklart med pingins och jag var faktiskt riktigt vass igår, kanske för att jag inte orkade tänka så mycket.

Ikväll är det återigen löpning och denna gång är det ute som gäller.
Hoppas att det finns fler möra kroppar i laget så jag inte blir avhängd!

Ha en mycket fin måndag! :)

Idag är det fullt upp med aktiviteter av olika slag.

Nu på förmiddagen ska jag träffa Sara och Ragna för att tillsammans med de åka längdskidor 5km till Hamptjärnsstugan, fika lite där och sen åka tillbaka.
Jag hoppas på en riktigt vacker och solig dag.

Sen är det en timmes löpning med laget följt av en timmes fotbollsträning.
Vi där väl se hur mycket jag kan vara med på på fotbollen, annars får jag sparka på egen hand.

Söndagen avslutas precis som vanligt med pingis tillsammans med "gubbarna"!

Jag tror att jag kommer att sova ganska gott ikväll!

Trevlig söndag på er! :)

Jag kan inte påstå att jag haft någon som helst otur idag och jag är inte speciellt skrockfull heller.

Det mest obehagliga jag gjort idag var väl besöket hos tandläkaren.
Jag fixade till en lagning som lossnade i mellandagarna.
Det borrades för att få den nya lagningen på plats och jag kände hur det ilade och fick frågan om det gjorde ont.
Det gjorde ont, men lååååångt ifrån den smärta jag upplevde när jag pajade knäet eller efter operationen.
Nu är tanden lagad iallafall.

Efter kvällens jobb som slutade 21.15 åkte jag hem, bytte om och tog mig ut på en löprunda tillsammans med hunden.
Det var riktigt bra fart på hunden och jag fick lite draghjälp på första halvan av sträckan.
Jag vet inte säkert hur lång rundan som vi sprang är, men jag gissar på runt 2,5km.
Tiden blev, tillsammans med en hund som skulle ha kiss-, bajs- och luktpauser, 13.27 och jag är nöjd.

Imorgon är det vilodag och uppladdning inför söndagens dubbelpass, löpning först och sen fotboll!

Underbart med lite fredagsmys nu!

Jag fick på lite onödigt nära håll se en riktigt stor älg när jag satt i bilen på väg hem från kvällens fotbollsträning.
Jag klarade mig från att krocka med många meter, men de där djuren blir rejält stora när man får se dem på nära håll.

Annars är det otroligt dålig uppdatering här från min del, men allting annat rullar på precis som vanligt.
Kroppen känns fortfarande riktigt bra och svarar bra på träningen.
Jag har varit med på 2 fotbollsträningar med passningsövningar tillsammans med laget, de första träningarna på 7månader... När de gick över till spel så körde jag på med egna bollövningar. Passning, med-/mottag, bolla, driva, dribbla, finta och bara leka med bollen nära fötterna.
Det känns helt sjukt att jag har så mycket boll i mig fortfarande.
Passningarna sitter där jag vill och jag är riktigt glad och nöjd över att det funkar! :)

Nästa grej som jag också gjort för första gången sen operationen är att plocka fram längdskidorna och åka runt på åkrar, skoterspår och genom skogar. Helt fantastiskt underbart!

Jag är glad och nöjd över hur mitt liv är just nu!
KRAAAM

Gud vad härligt väder det har varit ute idag!
Ingen sol tyvärr, men väl lagomt många minusgrader, vindstilla och några få snöflingorna som singlade ner från himlen.

I förmiddags var jag och hunden ute på en skidtur i drygt 1 timme efter skoterspår, genom skogen och över åkrar.
Jag lyckades göra 2 riktiga praktvurpor, men klarade både stavar, skidor, armar och ben.

Kvällen avslutades med ett löppass tillsammans med tjejerna i övriga laget.
Du börjar träningarna igen och jag ska absolut vara med på allt som jag kan.
Vi var ute och löpte i ca50min, runt hela Gamliaskogen med lite fartlekar och rejäla tempoökningar i 2 långa uppförsbackar.
Men jag hängde i, jag låg i täten på alla ökningar och kände mig riktigt stark. Trodde att jag skulle ha det mycket svårare att hänga med.
När det väl gick lite tungt så kom den där tävlingsdjävulen i mig fram och det var bara att fortsätta mata på.

Jag är riktigt nöjd över kvällens löppass och förvånad över att jag orkar och hänger med!
Detta kan ju faktiskt bli bra, bara monstret och tävlingsdjävulen följer med mig :)

Kroppen känns ju faktiskt riktigt bra idag!
Lite trött i benen men trötthet ska väl fördrivas med lite mer träning?!

Har tänkt mig en sväng på gymmet, en sväng på någon sportaffär och införskaffa nya skidpjäxor och sen den obligatoriska söndagspingisen!

Tror och hoppas på en fantastiskt trevlig söndag.

Imorgon drar förresten fotbollsträningen igång, löpning utomhus står på schemat så jag ska leta fram mina broddar.
Tisdag är det boll och där ska jag vara med :)
Jihooooooo!!!

Jag ber om ursäkt redan i början av detta inlägg!

Har varit en sväng på gymmet och fy fan vad bra det gick idag!

Jag hade innan bestämt att jag skulle löpa 4 min x 4 stycken på 13km/h.
Men jag kände mig som ett jävla monster idag!
Hade kunnat fortsätta springa i flera år kändes det som.
Det gick så jäkla lätt och jag löpte lätt hem 6 stycken såna intervaller istället för 4.
Tiden gick otroligt snabbt, löpsteget var långt och lätt och pulsen var under kontroll.
Jag återhämtade mig snabbt mellan intervallerna.
Den sista intervallen hade jag ett enormt leende över läpparna!

Så jäkla nöjd, glad och lättad över att allt slit ÄNTLIGEN visar sig!
Jag är fan bäst ibland!!!!!!
Jag har aldrig gett upp, vissa dagar har varit tyngre än andra, men jag har aldrig slutat kämpa!
Jag har haft stor lust att ge upp, men dagar som dessa är jag otroligt glad över att jag pushat mig själv hela vägen!
I så många månader har jag spenderat så många timmar på gymmet och resultaten börjar komma nu.
Jag kan, Jag Kan, JAG KAN!!!!!!!


Underbara lördag :)

Jag fick ett helt gäng med stickor i julklapp och jag vet hur det brukar vara med både virknålar och stickor. När man behöver de så hittar man inte igen de, men hittar man de så saknas en eller båda stickorna av den storlek man behöver.
Så därför sydde jag mig ett fodral idag!
Mycket behändigt och framförallt väldigt smart!
Olika kanaler för olika storlekar, etiketter för att veta i vilket fack som stickorna hör hemma och snören för att knyta ihop paketet med!

Nu ska jag bara få lite inspiration till att sticka någonting också!

Jag är så sjukt taggad på att sparka boll igen!
Längtar tills träningarna drar igång igen, för då ska jag vara med på passningsövningar, avslut och fysträning!
Jag ska hjälpa till på de sätt som jag kan, både på och utanför fotbollsplanen!
Jag ska vara glad efter varje genomförd träning och verkligen njuta av att jag kan springa, spela fotboll och vara på väg tillbaka!
Jag ska njuta och vara sjukt nöjd över mig själv och komma ihåg vilken jävla resa jag har gjort!
2012, det är Jempas år!

Jag är glad, förväntansfull, nyfiken och positiv inför den kommande säsongen!

Nu börjar äntligen snöstormen Emil att dra sig undan!
På 3 dygn har vi fått så ofantligt mycket snö, har aldrig i mitt liv sett såna mängder på våran gård.
Lillasyster mätte till 68cm på ett ställe på gården.
Snö överallt och mycket, igår skottade jag gården och hustaken i totalt 5 timmar för att bli kvitt all den blötsnö som fallit.

Bra träning, javisst!
Men lite less börjar jag faktiskt att bli..
Plogkanter som är över en meter höga.
Sopa av bilen 10 cm snö varje gång man ska iväg någonstans.
En landsväg som är mycket smalare än på sommaren.

Jaja, vi har iallafall en riktig vinter i år, så det ska jag inte klaga på.
Men nu får det faktiskt vara nog!

Jag fick denna bok i julklapp och den har legat på hyllan ett tag innan jag tog mig i kragen och började läsa.
Jag har alltid haft min bild av Zlatan som en riktigt stor och dryg diva, men redan efter några sidor så börjar man faktiskt inse varför han är som han är.
Jag ska inte avslöja någonting för er som ännu inte läst boken!

Ett riktigt hett boktips för er som är sport och idrottsintresserade, tror även att ni andra också kan tycka att den är bra!

Godnatt :)

Det kanske är dags att ställa bort cykeln och plocka fram skidorna nu, eller vad tror ni?!
Idag har det kommit sjukt mycket snö och jag har säkert skottat i 2 1/2 timme, men det kommer bara mer och mer och i natt skulle det riktiga ovädret dra in med upp till 30cm snö...
Det är väl bara att ställa klockan lite tidigare än vanligt ifall jag måste ut och skotta imorgon också!

Resten av dagen har spenderats på Expo i Umeå där inventering med mitt lag och andra lag i föreningen skulle ske.
Så mellan 9-14.30 har jag räknat glas, ljus, tallrikar, tillbringare, bordstabletter och presentsnören!
Blev sjukt besviken när jag var ensam från mitt lag där... Jag har inte spelat på 15 månader, har inte skrivit på någont kontrakt och ändå ställer jag upp och hjälper till med det jag kan!
Tycker att det är pinsamt att man som spelare kan kräva olika saker från klubben och ändå så hjälper man inte till att dra in pengar.!

Hoppas att styrelsen gör någonting åt det och det måste bli skärpning!

Annars så tränar jag på, 50 min promenad igår och sen ett pass på gymmet med löpning och styrka!
Besväras tyvärr av en tå som är inflammerad, röd, svullen och otroligt öm! Hoppas att det blir bättre så jag kan gå som vanligt snart igen!

God fortsättning på er!

Det blev en otroligt lugn nyår för min del!
Var inte speciellt taggad på att festa och umgicks med lite fel sällskap så kvällen var tyvärr lång och inte riktigt vad jag hade hoppats på.
Maten var riktigt god och efterrätten lika så.

Vid 23.40 fick vi för oss att fira in det nya året nere på stan med mycket fyverkerier och andra människor så vi fick tag på en taxi och begav oss dit.
Ett fyverkeri på säkert 10 minuter stod jag och beskådade medan de andra i sällskapet mest funderade över vart de skulle på efterfest..

När alla raketer och smällare var avklarade så vandrade jag hemåt till lägenheten och gick sen och la mig.
Jag kanske var lite tråkig som vek av så tidigt, men jag kände mig mer än nöjd över kvällen.
Somnade väldigt snabbt och mår underbart bra så här dagen efter!

Idag har jag bara tagit det riktigt lugn, läst lite i Zlatans bok och på en stund ska jag ta mig en långpromenad eller köra ett pass på gymmet. Får se hur kallt det är ute!

Pingis ikväll och idag ska jag chocka alla genom att leverera min bästa pingis hittills!

2012 kommer att bli MITT år!! :)